Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Repliker

”Gråt inte – forska”

REPLIK DN DEBATT 26/1. En viktig fråga har kommit i skymundan: den kliniska forskningen vid Karolinska ligger inte alls ligger i topp längre, i motsats till vad sjukhusledningen påstår. Att förändra organisationen igen hjälper knappast, men sjukhusledningen måste nu fokusera på att se till att NKS blir det världsledande centret för vetenskaplig excellens som det var tänkt, skriver Hugo Lagercrantz, senior professor vid Karolinska institutet.

Sjukhusledningen för Karolinska Universitetssjukhuset försvarar sig i sin artikel mot den kritik som det utsatts för i massmedia, särskilt när det gäller anlitandet av konsultbolaget Boston Consulting Group (BCG). 

I en rad artiklar både i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har det rapporterats om landstingets dåliga upphandling, bristen på vårdplatser, alltför långa väntetider till operation, barnovänlig miljö, översvämmade badrum, rivning av väggar, dyra dörrar och så vidare. Men en viktig fråga har diskuterats ganska lite nämligen hur nya Karolinska universitetssjukhuset i Solna (NKS) uppfyllt uppdraget att bli ett världsledande forskningscentrum. 

När NKS planerades var förhoppningen att Karolinska sjukhuset (KS) skulle återta den internationellt ledande roll som det hade på 1950–1970-talet. Då opererades den första pacemakern in hos en patient på KS. Sjukhuset var världsledande när det gällde diagnostik och behandling av medfödda hjärtfel. Rolf Luft och hans medarbetare var pionjärer när det gällde vuxendiabetes. Tillväxthormon gjordes av Kabi-Pharmacia i samarbete med KS. Neurokirurgen Lars Leksell utvecklade strålkniven.

Problemet är att den kliniska forskningen vid Karolinska inte alls ligger i topp längre, i motsats till vad sjukhusledningen påstår. Det kommer att ta lång tid innan vi kommer att få det ”Center of Excellence” som vi drömt om. Forskningen vid NKS är satt på undantag. Det är mycket mindre seminarieverksamhet. Cheferna deltar inte utan befinner sig på internat eller ordnar ledarskapsmöten samtidigt som de ordinarie seminarierna äger rum. Många forskningsledare ägnar hellre tid åt att söka anslag bland annat för att betala de höga hyrorna än att kritiskt diskutera nya rön i en akademisk anda. 

Även om det har misshushållats med skattepengarna så har resultatet ändå blivit bättre än Vattenfalls investeringar.

De kliniska forskarna har sina kontor i andra byggnader än där patienterna vårdas. Tidigare kunde man bara gå ner för några trappor i samma hus. Vid tillsättning av chefer väger inte akademiska meriter särskilt tungt, trots att man lovat att professorer och åtminstone docenter borde komma i första hand.

Det är sorgligt att det för närvarande råder en synnerligen negativ stämning vid både NKS och KI och en massa gnäll. Jag tycker att vi väl ändå får se det positiva med att vi har fått en fantastisk byggnad med fin inomhuskonst. Även om det har misshushållats med skattepengarna så har resultatet ändå blivit bättre än Vattenfalls investeringar.

Att förändra organisationen igen hjälper knappast, men sjukhusledningen måste i första hand fokusera på att se till att NKS blir det världsledande centret för vetenskaplig excellens som det var tänkt. Universitetssjuksköterskorna som samlar data och tar prover för forskningen måste få högre lön än andra sjuksköterskor för att stanna kvar. De kliniska cheferna bör tillsättas på strikt vetenskapliga meriter. 

Men framför allt gäller det att känna entusiasm för att arbeta på NKS. Det gynnar också patienterna. ”Gråt inte – forska” som det stod med graffiti på bron mellan KI och KS för några år sedan.

 

DN Debatt.26 januari 2018

Debattartikel

Sjukhusledningen för Karolinska universitetssjukhuset:
”När vården förändras krävs en ny sjukhusorganisation”

Repliker

Hugo Lagercrantz, senior professor vid Karolinska institutet:
”Gråt inte – forska”

Karolinska universitetssjukhusets läkarförenings styrelse:
Vi har tagit ett stort steg bakåt

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.