Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-21 01:09

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/hierarkiska-skolmiljoer-gynnar-lagpresterande-elever/

Repliker

”Hierarkiska skolmiljöer gynnar lågpresterande elever”

REPLIK DN DEBATT 29/8. Studier har visat att just hierarkiska skolmiljöer, som betonar lärarauktoritet och förmedling av ämneskunskap, har positiva effekter för samtliga elevers kunskapsresultat. Dessutom återfinns de största positiva effekterna i socialt utsatta och lågpresterande elevgrupper, skriver gymnasieläraren Isak Skogstad.

Martin Lackéus, doktor i den pseudovetenskapliga metoden ”entreprenöriellt lärande” och säljare av idén om ”värdeskapande lärande”, har lanserar i sin debattartikel en ny teori. Han menar att den traditionella formen av skola, i vilket läraren bedriver teoretisk undervisning i helklass, samt idén om att det går att mäta effekten av olika undervisningsmetoder inte är motiverande för särskilt utsatta elever. Lackéus menar att det i sin tur gör att elever drivs till att gå med i kriminella gäng.

Det är ett anmärkningsvärt påstående av en forskare. Och som den framlidne astrofysikern och författaren Carl Sagan sa år 1979: ”Extraordinary claims require extraordinary evidence”. Några belägg i form av rigorös evidens presenteras dock inte.

Vidare går Lackéus till attack mot det mätfokuserade samhället. I det vill jag ge honom en poäng, då det finns goda skäl att kritisera vissa mått som pådyvlats offentlig sektor. Det har bland annat gett upphov till ”pinnjakt” inom polisen, vilket betyder att de har prioriterat enkla brott för att få upp statstiken vad gäller utredda ärenden.

Det är dock symtomatiskt att Lackéus sållar sig till det läger av pedagoger som uppvisar ett förakt mot vetenskapliga metoder för att mäta effekten av interventioner. Jag menar att det beror på en postmodernistisk kunskapssyn dominerar i pedagogiken. Postmodernismen är en reaktion mot modernismen, som framhöll vikten av att använda praktiska experiment och vetenskaplig kunskap för att nå framsteg. Inom postmodernismen betonas i stället processen framför resultaten, vilket gör att man är kritisk mot mätbarhet.

Det är därför något ironiskt att Lackéus i samma artikel lanserar en ny mätmetod. Det är en app som han menar fångar ”starka lärhändelser” hos elever. Han hänvisar till en studie han själv har varit med att ta fram som visar att elever blir motiverade när pedagogiken är ”värdeskapande”. Som av en händelse upplyser han inte oss om att studien saknar god vetenskaplig kvalitet. Urvalet är inte randomiserat, populationen är liten och den så kallade ”effektstudien” mäter inte ens effekten av appen, bara elevernas subjektiva upplevelser.

Det är viktigt att påpeka att det är en kommersiell produkt. Den är även dyr. Uddevalla kommun betalade exempelvis 2,6 miljoner kronor för Lackéus app, trots att skolorna bara fick köpa in det nödvändigaste i och med att det rådde köpstopp. Det är djupt anmärkningsvärt att Lackéus inte är transparent med att han själv säljer produkten han skriver om i positiva ordalag i sin roll som forskare. Det är varken etiskt försvarbart eller god forskningssed.

Nåväl, vad är egentligen problemet med entreprenöriellt och värdeskapande lärande? De båda är problematiska ur två perspektiv. Först och främst så är det metoder som saknar stöd i rigorös evidensbaserad forskning. Det finns helt enkelt inte belägg för att de höjer kunskapsresultaten. Det är även metoder vars idé ifrågasätter värdet av teoretisk kunskap. Lackéus menar att det handlar om att ”värde skapas för någon annan än dem [eleverna] själva”. Det utgår från en destruktiv idé om att kunskap inte har ett värde i sig självt. Vad hände med bildningsidealet?

Avslutningsvis så känner mig nödgad om att bemöta idén om att en skola som betonar teoretiska ämneskunskaper och disciplin kan riskera att ”gagna kriminella gäng”. Tvärtom så har studier visat att just hierarkiska skolmiljöer, som betonar lärarauktoritet och förmedling av ämneskunskap, har positiva effekter för samtliga elevers kunskapsresultat. Dessutom återfinns de största positiva effekterna i socialt utsatta och lågpresterande elevgrupper.

Om man på riktigt värnar socialt utsatta elever i samhället bör man således värna om en stark kunskapsskola som sätter ämneskunskaper i första rum, och då självklart även teoretiska sådana. Om man i stället vill sälja en pseudovetenskaplig produkt på ett oetiskt sätt som baseras på daterade och progressiva teorier om lärande bör man finna inspiration i Lackéus reklamtext.