Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Repliker

”Hierarkiska skolmiljöer gynnar svaga elever”

SLUTREPLIK DN DEBATT 3/3. Pisa-undersökningarna visar att var femte pojke i slutet av grundskolan knappt kan läsa och förstå en enklare tidningsartikel. Där har vi det riktiga hotet mot vår demokrati – stora grupper i utanförskap som varken kan hänga med, förstå eller göra sina röster hörda i samhällsdebatten, skriver Isak Skogstad och Carl Hellström.

Vår debattartikel har väckt många reaktioner. Vi påtalade behovet av att förbättra ordningen i den svenska skolan genom tydliga strukturer och konsekvenser för elever som bryter mot regler. Detta för att upprätthålla en trygg och förutsägbar skolmiljö. Vi föreslog flera konkreta åtgärder i syfte att öka disciplinen i det svenska skolsystemet, vilket vi menar är nödvändigt för att öka såväl läraryrkets attraktivitet som elevernas kunskapsresultat och trygghet. Den stora respons vi fått visar på ett stort stöd får såväl vår tes som för våra förslag, vilket är glädjande.

Vi har fått två repliker.

Först skriver Sebastian Rasmusson, elev och aktiv inom SSU, att han blir förbannad för att vi vill ”ge all makt åt de vuxna i skolan” och minska elevernas möjlighet att vara med och bestämma. Han menar att elevinflytande leder till glädje och sammanhållning bland eleverna. Rasmusson skriver att man i stället bör öka elevflytandet, för att stärka demokratin.

Rasmusson har rätt gällande att elevinflytande kan vara positivt. Exempelvis när det gäller elevskyddsombud eller utformning av skolgårdar så fyller det en viktig funktion. I vår artikel fokuserar vi dock på problemet med den lagstadgade rättigheten till elevinflytande vid utformningen av ordningsregler. Vi menar att det är orimligt att barn är med och utformar dessa, det måste vara de vuxnas ansvar.

Det räcker dock inte med att ha rätt att till inflytande – man måste även kunna ha förmåga att nyttja denna rätt.

Vidare lyfter Rasmusson värdet av att skolan ska fostra demokratiska medborgare. I detta har han en poäng. Det räcker dock inte med att ha rätt att till inflytande – man måste även kunna ha förmåga att nyttja denna rätt. Det som utmärker demokratiskt aktiva samhällsmedborgare är kunskap. Högutbildade röstar exempelvis i en högre utsträckning i val. Även om det kan låta främmande rent intuitivt så indikerar studier att skolor med tydliga hierarkier, en hög grad av traditionell katederundervisning och begränsat elevinflytande har positiva effekter för samtliga elevers kunskapsresultat.

Särskilt gynnsamt verkar hierarkiska skolmiljöer vara för lågpresterande- och invandrarelever. Som av en händelse är det just dem som i dag missgynnas i det svenska ”demokratiska” skolsystemet, vilket även den senaste Pisa-undersökningen bekräftar. Om man inkluderar alla elevkategorier så visar ändå Pisa att var femte pojke i slutet av grundskolan knappt kan läsa och förstå en enklare tidningsartikel. Där har vi det riktiga hotet mot vår demokrati, då vi kommer att få stora grupper i utanförskap som varken kan hänga med, förstå eller göra sina röster hörda i samhällsdebatten.

Den andra repliken är från Peter Leiler, som är psykolog. Han menar att våra förslag är populistiska och att de inte fungerar. Leiler ger andra förslag, som bygger på att genom ignorering, belöning och positiv förstärkning som verktyg skapa en bättre skolmiljö. Leilers förslag är utmärkta som verktyg i vardagsmiljön i klassrummen, då de syftar till att uppnå just de tydliga strukturer och konsekvenser som vi efterfrågar i vår artikel. 

När elever är hotfulla mot lärare, återkommande stökiga eller rent av misshandlar andra elever, så hjälper det dock inte med att endast att ignorera. Då måste lärarna ha ett tydligt mandat och de medel som krävs för att hantera situationen just där och då.

Elever som beter sig olämpligt och inte tillrättavisas kommer att bli förstärkta i sitt negativa beteende – det ger dem kortsiktiga fördelar i form av makt i klassrummet.

Barn behöver tydliga förutsättningar för att må bra och klara av att koncentrera sig. De barn som bryter mot regler eller agerar våldsamt utåt är de första offren för de välmenande vuxnas undfallenhet att se dessa barns behov. Elever som beter sig olämpligt och inte tillrättavisas kommer att bli förstärkta i sitt negativa beteende – det ger dem kortsiktiga fördelar i form av makt i klassrummet. I förlängningen kommer de dock ha svårt att klara att klara av skolan, vilket i sin tur innebär kraftigt försämrade framtidsutsikter.

Därtill är det en allvarlig kränkning mot övriga elevers rätt till inlärning och trygghet när stökiga elevers beteenden ursäktas, förminskas och bortförklaras. Om inte läraren är den självklara auktoriteten i klassrummet leder det till att skötsamma elever tvingas anpassa sig efter dem som bryter mot reglerna. Barn är barn och inga små vuxna. De måste även behandlas därefter, vilket innebär att de i sin tur behöver vuxna som kan hjälpa och tillrättavisa dem. Det är nödvändigt för att de ska bli respektfulla och demokratiska individer.

DN Debatt.3 mars 2018

Debattartikel

Isak Skogstad, högstadielärare & Carl Hellström, psykolog:
”Lärarna måste få mandat att bestämma över eleverna”

Repliker

Peter Leiler, leg psykolog verksam inom elevhälsan i Östersunds kommun:
”Populistiska förslag om bestraffning saknar vetenskaplig grund”

Sebastian Rasmusson, högstadieelev, ordförande för SSU Härnösand:
”Elevinflytande fostrar demokrater”

Slutreplik från Isak Skogstad och Carl Hellström:
”Hierarkiska skolmiljöer gynnar svaga elever”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.