Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Repliker

”Hur får en omorganisation fler att välja yrkesprogram?”

REPLIK DN DEBATT 12/3. Visst behöver vi arbeta med gymnasieskolans utveckling och förmåga att hantera flera stora utmaningar. Men regeringens synsätt blir alltför snävt. Fokus ligger för mycket på gymnasieskolans organisation och för lite på hur resultaten och anpassningen till arbetsmarknadens behov kan ske snabbt och effektivt, skriver Kenneth Nilsson, SKL.

Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström argumenterar för en ny planeringsmodell och ändrad finansiering för gymnasieskolan. Det görs mot bakgrund av att för få elever väljer yrkesprogram på gymnasiet, att för få når en examen på 3-4 år och att gymnasieskolan är segregerad.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) instämmer i problembeskrivningen. Det finns all anledning att kraftfullt arbeta med gymnasieskolans utveckling och förmåga att hantera flera stora utmaningar. Men vi menar att regeringens synsätt blir alltför snävt. Fokus ligger för mycket på gymnasieskolans organisation och för lite på hur resultaten och anpassningen till arbetsmarknadens behov kan ske snabbt och effektivt.

Vi håller helt och hållet med regeringen om behovet av gemensamma krafttag för att säkra likvärdig tillgång till utbildning i olika delar av landet, få fler att fullfölja en gymnasial utbildning och stärka kopplingen mellan utbildning och kompetensförsörjning. Det är viktigt för såväl eleverna som samhället och arbetsmarknaden. Det är klokt att sätta press på kommunsektorn och fristående huvudmän att mer resolut hantera de utmaningarna.

Det som kommunerna har ansvar för att åstadkomma, ska också kommunerna ha befogenheter att leda och styra.

SKL ser dock ett stort behov av att tydliggöra rollfördelningen mellan staten och huvudmännen. Den styrmodell som målas upp i direktivet riskerar att ytterligare bidra till en otydlig rollfördelning. För att möjliggöra en långsiktig och strategisk planering på alla nivåer, är det nödvändigt att ansvar och befogenhet följs åt. Det som kommunerna har ansvar för att åstadkomma, ska också kommunerna ha befogenheter att leda och styra.

Vi ser vidare att det i regeringens direktiv finns en övertro på organisationsförändringar för att lösa specifika problem. Det förekommer också på andra områden än skolan. En tendens under senare tid är också att söka lösningar genom regionaliserat ansvar. Den nu beslutade utredningen är den 11:e i ordningen att titta på hur gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska omorganiseras och regionaliseras. 

Inte minst den pågående kommunutredningen har i sitt uppdrag att bland annat titta på i princip likalydande frågor som denna nya utredning. Komvuxutredningen fick senast i december 2017 i uppdrag att se över hur regional yrkesinriktad utbildning som infördes i januari samma år kan bli mer regional. Frågan blir: Vart tar det lokala självstyret vägen när utredning efter utredning söker svaren i att flytta ansvar.

På vilket sätt bidrar en omorganisation och ökad statlig styrning till att motivera fler ungdomar att välja yrkesprogram, öka genomströmningen och lösa skolsegregationen?

På vilket sätt bidrar en omorganisation och ökad statlig styrning till att motivera fler ungdomar att välja yrkesprogram, öka genomströmningen och lösa skolsegregationen?

SKL förordar en annan väg framåt. Tillsammans med staten, vill vi som skolans huvudmän utveckla en framtidsinriktad och flexibel gymnasieskola och vuxenutbildning. Utredningen, som regeringen nu tillsatt, behöver arbeta utifrån en bredare ansats och med ett öppnare mandat för att kunna komma fram med förslag som bidrar till flexibilitet för såväl elever som ansvariga huvudmän.

Varje del av den svenska välfärden har sina utmaningar. De måste hanteras utifrån hur innehållet i verksamheten bäst utvecklas. Utgångspunkten kan då inte alltid vara att ändra styrkedjan, utan att reflektera över vilka effekter det får när samma utveckling sker på flera håll i den offentliga sektorns verksamhet. Vad händer då med lokal demokrati?

DN Debatt.12 mars 2018

Debattartikel

Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister:
”Staten behöver ta ett större ansvar för gymnasieskolan”

Repliker

LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin och Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén:
”Se över styrningen av grundskolan också”

Kenneth Nilsson, ordförande SKL:s utbildningsberedning:
”Hur får en omorganisation fler att välja yrkesprogram?”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.