En viktig del i vårt arbete som forskare är att ständigt vaka över att vi inte hemfaller i bekräftelseförstärkning, det vill säga att endast använda data som bekräftar vår tes. Den amerikanska energimyndigheten EIA säger mycket riktigt att det just nu i USA är dyrare att producera el med kärnkraft än med förnybart. Men EIA säger även en hel del annat.

EIA pratar om produktionskostnader. Låga sådana innebär inte per automatik låga konsumentpriser. Det finns flera vägar för att få förnybart lönsamt. En väg är att införa stödåtgärder av olika slag som till exempel de svenska elcertifikaten. Storbritanniens ”strike price” är ett annat exempel som ofta förvrängs i debatten för att ge sken av att endast ny kärnkraft tar del av detta stödsystem, det gäller även för förnybart. I USA ger många delstater stödåtgärder till förnybar produktion. Kalifornien är i topp på detta område, de är också i toppskiktet för elpriser och elimport. 

I den rapport Hylander och Sidén hänvisar till utgår EIA dessutom från en federal skattelättnad för vindkraft om 14 dollar per MWh. En annan väg är att släppa elpriset fritt som man i stort gjort i Tyskland, med Europas högsta elpriser och ökande sociala klyftor som följd. Tysklands koldioxidutsläpp är runt 15 gånger högre per kWh än Sveriges och ingen ljusning är i sikte.

I en prognos visar EIA hur kärnkraftens framtida andel i USA i hög grad beror på vilken avgift som läggs på koldioxidutsläppen. Vid 25 dollar per ton förväntas kärnkraften öka med 50 procent till 2050. Av det framgår att det finns en stark koppling mellan låga utsläpp och kärnkraft, något som i praktiken visats i Sverige och i Frankrike. EIA redogör vidare för att billig fossilgas bidrar till att göra kärnkraften olönsam, och att USA:s klimatpåverkan från energisektorn därför knappt kommer minska till 2050.

De överskott Hylander och Sidén nämner bygger på en sammanblandning av begreppen effekt och energi. Den kapacitet som finns i norr används redan till stor del och är inte intressant ur ett intermittensperspektiv, här krävs effekt och inte energi. Det blir problematiskt om vår omvärld följer Tysklands exempel eftersom vi inte kan räkna med att importera förnybar el när den sviker i Sverige. Eller omvänt, kunna sälja elen när omvärlden också har ett överskott. Inga lägre kostnader antyds heller i Energimyndighetens nya rapport om ett helt förnybart elsystem, tvärtom räknar de med en fördubbling.

Utspelet om kärnkraftens klimatpåverkan förvånar, varför gräva upp en så extrem studie som Mark Z Jacobsons när IPCC:s analyser är så lättillgängliga? Jacobson gör flera metodfel och felaktiga antaganden, inklusive ett där brinnande städer vid kärnvapenkrig läggs till kärnkraftens klimatpåverkan. Även utan felen saknar studien relevans i en svensk kontext.

Kärnkraften står i dag för ungefär hälften av Europas koldioxidsnåla elproduktion. Att ställa den mot andra fossilfria tekniker är kontraproduktivt, i synnerhet när argumentet är att förnybart är ”ren” energi till skillnad mot kärnkraft. Då har man inte livscykelperspektivet klart för sig och ägnar sig åt just bekräftelseförstärkning.