Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-07 04:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/i-svenska-varden-finns-redan-over-ett-hundra-nationella-kvalitetsregister/

Repliker

”I svenska vården finns redan över ett hundra nationella kvalitetsregister”

REPLIK DN DEBATT 19/11. Den information som artikelförfattarna efterfrågar finns redan inom ramen för de över ett hundra nationella kvalitetsregistren i Sverige av vilka många funnits i över trettio år. Problemet är inte att kvaliteten på vården inte registreras och publiceras utan att dessa data är för dåligt kända och kanske används för lite, skriver nio företrädare för kvalitetsregister i vården.

Som företrädare för ett antal svenska kvalitetsregister välkomnar vi Sir Bruce Keogh och Gabriel Heller Sahlgrens debattartikel kring värdering av resultat och kvalitet i svensk sjukvård. Vi är helt överens med författarna om att det är centralt i all kvalitetssäkring och utveckling att kunna bedöma, jämföra och publicera kvalitetsmått.

Vi vill dock poängtera att den information som artikelförfattarna efterfrågar redan finns inom ramen för de över ett hundra nationella kvalitetsregistren i Sverige av vilka många funnits i över trettio år. I dag registreras i princip all vård i kvalitetsregister från amputation och protesbehandling till öron-, näs- och halssjukvård, samtliga listade på nationella kvalitetsregisters hemsida. Dessa register drivs och utvecklas av professionerna och finansieras av Sveriges Kommuner och Landsting, registrerande kliniker, industrin och ideellt arbete.

De kirurgiska specialiteterna är väl representerade bland registren och ett stort antal variabler registreras kontinuerligt: exempelvis väntetider, utredningsgång, material- och metodval, blödningsmängd, rökning, medicinering liksom operatör och den klinik där operationen utförs. Överlevnad registreras, både på kort och lång sikt, liksom komplikationer och i vissa fall förändring i livskvalitet. 

Det är av vikt att påpeka att svensk sjukvård upprepade gånger har visat sig vara tydligt överlägsen engelsk sjukvård vad gäller operationsrelaterad dödlighet och långtidsöverlevnad efter behandling för exempelvis kärlsjukdomar, kanske tack vare arbetet med de nationella kvalitetsregistren.

Informationen har alltså både djup och bredd och sammanställs och publiceras kontinuerligt i årsrapporter, via vardenisiffor.se och genom andra kanaler, vilket kräver stor eftertanke för att ge en så sanningsenlig bild av verkligheten som möjligt. Många av de resultat som efterfrågas i debattartikeln är alltså öppna uppgifter. Man kan till exempel vid en sökning på vardenisiffor.se jämföra alla tänkbara kvalitetsmått fördelat på kliniker. Som exempelvis utfall vid bråckkirurgi, dödlighet vid aortakirurgi, i hur stor utsträckning man använder den av WHO rekommenderade checklistan vid operationsstart eller andel som genomgått akut öppnande av kranskärl i samband med hjärtinfarkt.

Att relatera resultat av behandling till enskilda läkare är dock mindre meningsfullt. I svensk sjukvård har den enskilda kirurgen, som exempel, inte samma ställning i vårdkedjan som i England. Svensk vård är till stor del byggd på kliniker, sektioner och team snarare än på en specifik läkare som styr all handläggning av en patient, vilket ofta är fallet i England. Detta är anledningen till att svenska register trots att man har data på individnivå huvudsakligen har fokuserat på att analysera resultaten av behandling på kliniknivå, i stället för på enskild läkare.

Det har genomförts ett antal internationella undersökningar där resultaten av svensk sjukvård jämförts med andra länder. Här är också jämförelsen med England av betydelse, med tanke på artikelförfattarnas fokus på brittiskt sjukvårdssystem. Det är av vikt att påpeka att svensk sjukvård upprepade gånger har visat sig vara tydligt överlägsen engelsk sjukvård vad gäller operationsrelaterad dödlighet och långtidsöverlevnad efter behandling för exempelvis kärlsjukdomar, kanske tack vare arbetet med de nationella kvalitetsregistren.

Vi menar att vi i kvalitetsregistren redan har en unik resurs för utvärdering av resultat vilka möjliggör förbättringsarbeten på såväl kliniknivå som regional och nationell nivå så att vi kan få en likvärdig, bra vård över hela landet. Dagens problem är inte att kvaliteten på vården inte registreras och publiceras utan att dessa data är för dåligt kända och kanske används för lite.

Ämnen i artikeln

Sjukvård
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Rätta artikel

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt