Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-20 16:47 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/icke-provokationspolitik-mot-ryssland-ar-kortsynt/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Repliker

”Icke-provokationspolitik mot Ryssland är kortsynt”

Eftergiftspolitiken i Ukraina resulterade i tusentals döda och över en miljon flyktingar, skriver Arkadijus Vinokuras.

”Ett svenskt Natomedlemskap skulle cementera den ryska bilden av en expansiv och respektlös västallians. Vi rekommenderar därför att Sverige inte går med i Nato”, skriver två forskare vid Försvarshögskolan (DN 9/6). Det är en spekulation om att medlemskapet på något sätt skulle provocera Ryssland. Vad de två forskarna föreslår är egentligen ”München 2”. Resultatet, om någon kommer ihåg, blev det andra världskriget.

Sin position försvarar forskarna med att Nato måste välja realpolitik i agerandet gentemot dagens Ryssland. Vilket i deras föreställningsvärld betyder att Väst, i stället för att vara ”expansivt och respektlöst”, ska låta Ryssland genomgå ett slags psykoterapeutisk process där psykoterapeuten ska vara den ryska autokratiska makten, är det detta de menar?

Problemet med ett sådant tänkande är att det halkar in i den historiska logiken. Väst har under de senaste 25 åren gjort allt för att öppna sig för Ryssland: Nato-samarbete, G8, Nord Stream, ett flöde av miljarder svarta pengar över Europa. Och näst intill halverad satsning på försvaret i EU. Nato blev en tiger på papperet.

Vad mer skulle Väst ha tagit sig an för att blidka Ryssland? Lägga sig platt och låta landet härja i Europa? Det är i princip också vad de gjorde. Men Ryssland blev bara aggressivare: de två krigen i Tjetjenien skördade tusentals döda, en del av Moldavien ockuperat, kriget mot Georgien. Slutligen så ett ockuperat Krim och kriget i östra Ukraina. Och när det gäller den ryska inrikespolitiken har landet blivit näst intill en diktatur, som bokstavligen mördar oppositionella, bland annat över 100 journalister under de senaste tio åren.

Ockupationen av delar av Ukraina har tagit Väst på sängen. I hopp om att stävja Putin valde man det som de båda forskarna föreslår: den Chaimberlainska eftergiftspolitiken. Det resulterade i Ukraina i tusentals döda och över en miljon flyktingar. Och inte för inte rekommenderar forskarna att vi ska lyssna på professor J Mearsheimer vid Chicagouniversitetet. Han anser att Väst ska skylla sig själva för Nato- och EU-utvidgningen mot Rysslands ”intressesfär”. Det vill säga att vi ska acceptera det perversa skälet att landet tillhör ”Rysslands intressesfär”. Vem kan utesluta att inte Sverige blir en del av den ryska intressesfären en olycklig dag? Sverige är ju inte medlem av Nato.

Och här skulle jag vilja dra uppmärksamheten till själva begreppet ”NATO-utvidgningen” som Ryssland använder som ursäkt för sin ”Ryssland är förnedrat”-propaganda. Här måste man utan förbehåll slå fast: Nato tvingade inte Baltikum och de forna Warszawapaktsmedlemmarna att söka medlemskap. Alla andra påståenden är fullständigt barocka. Det är inte nog med att understryka att det pågår ett regelrätt ryskt informationskrig mot Väst där målet är att inpränta Rysslands förvanskade bild av det politiska skeendet i samhällena i Väst. Här framställs Nato som en kopia av Warszawa-pakten. Alltså man bygger upp en bild av Nato som en ockupationsmakt. Faktum är att vi i Baltikum, i Litauen, själva tog ett demokratiskt beslut genom att i en folkomröstning ge ett rungande ja till medlemskapet i Nato och EU. Redan då hade vi en klar bild av Ryssland som ett potentiellt hot mot vårt land - trots en negligerande inställning till ”de där balterna som aldrig missar chansen att hålla tyst”. Men vi hade rätt. Vi ska inte låta oss styras av de stora. Det är denna litauiska erfarenhet jag vill be våra vänner i Sverige att aldrig glömma.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.