Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Ideella skolor riskerar att konkurreras ut”

SLUTREPLIK. I en ideellt driven skola går hela skolpengen till elevernas undervisning medan aktiebolagen använder en stor del av skolpengen till att starta nya skolor. Aktiebolagen bygger upp goodwill-värden och kan sedan realisera dem vid försäljning. Och friskolebranschen vill inte tala om att affärsidén förutsätter segregation, skriver fyra skoldebattörer.

Huvudtesen i vår artikel (DN Debatt 19/3) är att aktiebolag inte är lämpliga som skolhuvudmän eftersom aktiebolagslagens krav på vinst tvingar dem att exkludera elever. Aktiebolagen leder till att hela skolsystemet blir segregerat. Men det problemet ser tydligen inte Marcus Strömberg, vd för Academedia.

Peje Emilsson avfärdar vårt huvudargument som trams och förolämpande och framhåller i stället sitt eget företag Kunskapsskolan, som ett föredöme. Vi förstår att Peje Emilsson inte vill tala om att exkludera elever eftersom Skolverkets statistik visar att Kunskapsskolan är ett mycket tydligt exempel på den segregation som systemet med aktiebolagsskolor leder till.

Föräldrarnas utbildningsbakgrund är den enskilt viktigaste faktorn för hur eleverna lyckas i skolan och Kunskapsskolans elever har mycket välutbildade föräldrar. Så många som 68 procent av eleverna har föräldrar med en eftergymnasial utbildning jämfört med 55 procent i kommunala skolor. Kunskapsskolan gör som alla andra skolaktiebolag, de exkluderar elever vars föräldrar har kort utbildningsbakgrund.

Kunskapsskolan har också låg lärartäthet. Varje lärare på Kunskapsskolan har nästan 16 elever i genomsnitt och det ska jämföras med en lärare i en kommunal skola som har drygt 12 elever och en ordinär fristående skola som har drygt 13 elever i genomsnitt. Det innebär att en lärare på Kunskapsskolan har cirka 30 procent fler elever än en lärare i en kommunal skola och cirka 20 procent fler än en genomsnittlig fristående skola. Ungefär samma låga lärartäthet har alla de stora skolkoncernerna. Det positivt segregerade elevurvalet gör det möjligt att få en fungerande verksamhet trots den låga lärartätheten som i sin tur är en förutsättning för ett ekonomiskt överskott.

Nu väntar vi bara på att några från det borgerliga blocket också ser allvaret i frågan och kommer med i debatten.

Peje Emilsson skriver också att felet med de ideella huvudmännen är att de primärt är fokuserade på de elever som går i den egna skolan, inte på att bygga fler skolor för andra elever. Det är däremot skolkoncernerna som startar nya skolor i snabb takt.

Det är just det som är problemet. För varje ny aktiebolagsskola som startar ökar skolsegregationen eftersom de måste exkludera elever. I en ideellt driven skola går hela skolpengen till elevernas undervisning medan aktiebolagen använder en stor del av skolpengen till att starta nya skolor. Aktiebolagen använder skolpengen till att bygga upp goodwill-värden som kan realiseras vid en kommande försäljning.

Det tydligaste exemplet är skolkoncernen Internationella Engelska Skolan. Barbara Bergström startade företaget 1993 med ett eget kapital på 120 000 kronro och genom att använda skolpengen till ett antal finansiella transaktioner samt till att starta fler skolor, ökade koncernens goodwill-värde dramatiskt. Under 2012 kunde Barbara Bergström sälja 75 procent av koncernen för 861 miljoner kronor. En investering som köparna naturligtvis vill ha avkastning på och det kravet måste även Marcus Strömberg och Academedia leva upp till. Vår fråga kvarstår-HUR? Avkastningen måste tas från skolpengen.

Det är detta egenintresse och dessa vinster som Peje Emilsson, Barbara Bergström, Marcus Strömberg och hela friskolebranschen nu värnar om. Att hela affärsidén förutsätter segregation, det vill de inte tala om.

När systemet med de fristående skolorna infördes i början av 1990-talet hade många förhoppningar om en positiv utveckling av skolan. Men det blev inte så. I dag dominerar de stora skolkoncernerna totalt friskolebranschen. De ideella alternativen, där vinstintresset inte finns och där skolpengen används till elevernas undervisning, de skolorna riskerar att konkurreras ut, vilket inte friskolereformen förutsåg.

Vi avslutade vår artikel med en uppmaning till de politiska partierna att de borde söka enighet över blockgränsen i frågan om aktiebolagen i skolan. Den uppmaningen nappade regeringen och Socialdemokraterna på. Anna Ekström, Ardalan Shekarabi och Katrin Stjernfeldt Jammeh instämmer i stora drag i våra argument. Nu väntar vi bara på att några från det borgerliga blocket också ser allvaret i frågan och kommer med i debatten.

DN Debatt. 19 mars 2017

Debattartikel

Mats Arnhög, Anne-Marie Pålsson, Daniel Suhonen och Sten Svensson:
”Nej till aktiebolagsskolor ingen höger-vänsterfråga”

Repliker

Peje Emilsson, grundare och ägare Kunskapsskolan:
”Aktiebolagsskolor naturlig del av svenska modellen”

Dan Olofsson, entreprenör:
”Skolors vinst skapas genom professionalism”

Anna Ekström, Gymnasie- och kunskapslyftsminister (S); Ardalan Shekarabi, Civilminister (S) och Katrin Stjernfeldt Jammeh, Kommunstyrelsen ordförande i Malmö (S):
”Marknadsstyrningens baksidor behöver bred debatt”

Marcus Strömberg, vd Academedia:
”En vemodig längtan efter en annan tid”

Slutreplik från Mats Arnhög, Anne-Marie Pålsson, Daniel Suhonen och Sten Svensson:
”Ideella skolor riskerar att konkurreras ut” 

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.