Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-21 01:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/ineffektivt-att-ge-stod-for-att-annullera-utslappsratter/

Repliker

”Ineffektivt att ge stöd för att annullera utsläppsrätter”

REPLIK DN DEBATT 19/8. Att ge skattenedsättning till företag och privatpersoner för att annullera utsläppsrätter skulle vara ett ineffektivt utnyttjande av statens pengar. Så länge annulleringar av överskottsrätter sker automatiskt genom handelssystemets regelverk, är det bättre om Sverige stödjer innovationer som leder till fortsatta utsläppsminskningar, skriver Lars Zetterberg, Filip Johnsson och Svante Axelsson.

Magnus Nilsson skriver att EU:s system för handel med utsläppsrätter innebär att varken vindkraft, fler solceller eller avveckling av kolkraft i sig leder till lägre utsläpp inom unionen. Men handelssystemet har nyligen förändrats i grunden, vilket betyder att extra utsläppsminskningar får en direkt klimatnytta och ökar möjligheterna att sänka utsläppstaket i framtiden.

Nilsson har rätt i att om det totala utsläppsutrymmet vore förutbestämt, så kan extra utsläppsminskningar i ett land leda till att utsläppen ökar någon annanstans i EU. Detta kallas ibland för ”vattensängseffekten”. Det blir som att sjunka ner på ena sidan av en vattensäng – ytan höjs på andra sidan.

Men EU:s utsläppstak är inte längre förutbestämt. Från och med i år kommer 24 procent av överskottet av utsläppsrätter årligen överföras till en reserv och huvuddelen av dessa kommer att annulleras 2023. Enligt uppskattningar av bland annat IVL Svenska Miljöinstitutet och analysfirman ICIS handlar det om utsläppsrätter motsvarande mer än 2 miljarder ton koldioxid. Hur det blir efter 2023 beror på hur utsläppen utvecklas inom systemet – om utsläppen fortsätter att minska snabbare än ”taket” (tilldelningen) kommer fler utsläppsrätter att skrotas.

Under det första halvåret 2019 minskade elproduktionen från kolkraft med häpnadsväckande 19 procent, jämfört med motsvarande period förra året.

Det Klimatpolitiska rådet konstaterar i sin årsrapport att ”De nya reglerna innebär att nationella styrmedel som minskar de utsläpp som ingår inom handelssystemet kommer att kunna bidra till en minskning av de totala utsläppen inom handelssystemet i hela EU”.

Utvecklingen går åt rätt håll. Allt fler länder i EU beslutar politiskt att fasa ut kolkraften. Under det första halvåret 2019 minskade elproduktionen från kolkraft med häpnadsväckande 19 procent, jämfört med motsvarande period förra året. Det innebär att överskottet av utsläppsrätter kommer att öka och att fler utsläppsrätter kan skrotas.

Det är Sveriges och andra länders handlingar som avgör hur framtiden blir, inte ”systemet”.

När det gäller Nilssons förslag att skapa incitament för företag och privatpersoner att annullera utsläppsrätter, menar vi att det vore ett ineffektivt utnyttjande av statens pengar. Så länge annulleringar av överskottsrätter sker automatiskt genom handelssystemets regelverk, har det betydligt större effekt om Sverige stödjer innovationer som leder till fortsatta utsläppsminskningar.

En av de allra viktigaste klimatåtgärderna som Sverige kan göra är därmed att arbeta för ett fortsatt ambitiöst regelverk för handelssystemet. År 2024 planeras överföringarna av utsläppsrätter till reserven minska från 24 till 12 procent per år, vilket i så fall kan innebära att en del av ”vattensängseffekten” kan komma tillbaka. Men det bör inte användas som argument för att låta bli att göra nationella åtgärder – utan snarare för att öka trycket på EU att bibehålla en hög nivå på överföringarna vid översynen av systemet 2021.

Då kommer en utbyggnad av vind- och solkraften i Sverige fortsätta ha stor betydelse för hela EU:s utsläppsvolym, liksom exempelvis de planerade utsläppsminskningarna hos SSAB eller eventuella utsläppsökningar från Preem.

Klimatkrisen blir alltmer akut, och det finns en stor potential att minska utsläppen väsentligt snabbare än den beslutade minskningstakten i handelssystemet. Därför bör regeringen lyssna på Klimatpolitiska rådet: ”Arbeta proaktivt inom EU för skärpningar av handelssystemet och använd kostnadseffektiva nationella styrmedel för minskade utsläpp från svenska anläggningar inom systemet.”