Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Repliker

”Införandet av effektiva cancermediciner har motarbetats”

REPLIK DN DEBATT 11/8. Ledande personer inom Regionala Cancercentra har genom åren aktivt motarbetat införandet av effektiva cancerläkemedel, vilket lett till katastrofala följder, skriver cancerforskarna Jonas Bergh, Johan Hansson och Nils Wilking.

Roger Henriksson och medförfattare tar upp frågan kring nya dyra cancerläkemedel och bristen på effekt i relation till kostnaderna vilket främst, enligt författarna, beror på brist på så kallade markörer som visar vilka som har nytta av behandlingen.

Att alla medicinska åtgärder inte hjälper alla är inte en ny kunskap. För vissa mediciner, har vi markörer som ger talar om vilka patienter som har nytta. Vi har det vid så kallad HER2-positiv bröstcancer, vid spridd melanomsjukdom, lungcancer med mera. Vi har det även vid spridd tjocktarmscancer, även om mindre än hälften av patienter i Sverige får tillgång till denna test.

Vi saknar dock markörer för de flesta cancerläkemedel. Läkemedelsmyndigheten i Europa (EMA) gör sina bedömningar av nya läkemedel baserat på effekt och biverkningar, både för de som har nytta och de som inte har nytta. 

Prissättningen av nya läkemedel, som i Sverige hanteras av TLV (för vissa läkemedel i samarbete med SKL) baseras på den samlade effekten, inklusive de som inte har nytta. Författarna förordar en lokal ”överprövning” av denna bedömning och stopp för nya effektiva cancerläkemedel där det inte finns någon markör. 

Denna typ av ”överprövning” har skett och sker i Sverige sedan 15–20 år på både lokal och central nivå. Bland annat stoppade landets klinikchefer och Regionala Cancercentra (RCC) 2011–12 introduktion av immunterapi vid spridd melanomsjukdom baserat just på bristen av markörer. Det ledde till att endast cirka 300 av cirka 2.000 patienter i behov av medicinen fick den. Vi vet att av de 1.700 som inte fick medicinen så var medelöverlevnaden 6–9 månader. Men mer än 20–25 procent av de som får behandling lever mer än 5 år efter behandlingsstart och en del sannolikt är botade. Ytterligare 300 patienter med spridd melanomsjukdom skulle varit i livet i dag om inte RCC och landets klinikchefer agerat på det sätt de gjorde. (Läkartidningen 2017).

När det gäller register så håller vi helt med om att dessa är absolut nödvändiga. Två av oss (JB och NW) utarbetade ett nationellt register 2008, men trots att det funnits i snart 10 år, så har det inte redovisats annat än fragmentariska data. Den nya versionen av ett nationellt register som Henriksson och medarbetare tar upp sjösattes för över ett år sedan, men har inte fått någon nationell uppslutning. Detta beror på att registret bara innefattar cirka 10 av cirka 120 cancerläkemedel. 

Vad krävs i framtiden?

• Svenska cancerpatienter måste få snabb tillgång till nya bra cancerläkemedel som utvärderats och prissatts i en snabb transparent process.

• Läkemedelsindustrin måste ta sitt ansvar och tillhandahålla läkemedlen till rimliga priser.

• Nationella styrande riktlinjer som implementeras och följs upp så att man inte gör lokala omtolkningar.

Vare sig Socialstyrelsen eller RCC har uppmärksammat denna fråga. Tvärtom har ledande personer inom RCC-strukturerna genom åren aktivt motarbetat införandet av effektiva cancerläkemedel, vilket lett till katastrofala följder.

DN Debatt.11 augusti 2018

Debattartikel

Cancerexperter:
”Nya dyra cancermediciner utan verkan för de flesta”

Repliker

Anders Blanck, vd LIF – de forskande läkemedelsföretagen:
”Snabb utveckling mot alltmer avancerad cancerdiagnostik”

Cancerforskarna Jonas Bergh, Johan Hansson och Nils Wilking:
”Införandet av effektiva cancermediciner har motarbetats”

Slutreplik från Roger Henriksson med flera:
”Forskningen visar att de nya medicinerna har låg verkningsgrad”

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.