Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Repliker

”Inga belägg för att ambitiös klimatpolitik ger minskad tillväxt”

På DN Debatt (21/11) gör Christofer Fjellner processen kort med svensk och europeisk klimatpolitik. I sin iver att göra Moderat partipolitik av klimatförhandlingarna framför Fjellner dock en rad felaktigheter, skriver forskarna Thomas Sterner och Gunnar Köhlin.

Fjellner hävdar att vår relativt ambitiösa klimatpolitik internationellt ses som avskräckande exempel och att den är orsaken till att Sverige förlorar industrijobb genom att företag tvingas flytta utomlands och att därmed utsläppen istället ökar globalt. Dessutom hävdar han att det är irrelevant hur dyrt det är att släppa ut växthusgaser.

Det blir absurt när Fjellner ondgör sig över att fattiga länders utsläpp ökar. Ja Indiens utsläpp har ökat – men EU:s är fortfarande nära dubbelt så höga med lite drygt halva befolkningen! Att hävda att en ambitiös miljöpolitik leder till minskat tillväxt och företagsflykt är ett vanligt argument på högerkanten, men det saknas empiriska belägg. Tvärtom leder ofta en sådan politik till ökade innovationer och ökad internationell konkurrenskraft. Att implicera att de ekonomiska problem som Europa haft under senare år skulle bero på vår klimatpolitik är gravt missvisande. Fjellners åsikt att Sverige svensk klimatpolitik är ett avskräckande exempel kommer två dagar efter att DN rapporterar att FN pekar ut Sverige som klimatförebild.

Fjellner anser att priset på utsläpp av växthusgaser är irrelevant på samma gång som han efterlyser kostnadseffektivitet i klimatpolitiken. Han missar då den grundläggande poängen att det är just ett pris på utsläpp av växthusgaser som leder till kostnadseffektivitet. Det är när alla aktörer – producenter, konsumenter, politiker och företag - internaliserar kostnaden av klimatförändringarna som vi får de största minskningarna till lägsta kostnad. Då förenas utsläppsminskningar med välstånd.

Vi håller med Fjellner om att läget inför COP 21 i Paris är dystert och att mycket mer måste ske efteråt när länderna gemensamt måste skärpa, och sedan implementera, sina åtaganden. Åtaganden som inte är tillräckliga för att uppnå två-gradersmålet. Men våra rekommendationer skiljer sig från Fjellners:

Ett gemensamt pris på utsläpp: Frågan om ett gemensamt pris på växthusgasutsläpp finns inte ens med på dagordningen i Paris. Ett sådant pris skulle skapa mycket bättre förutsättningar för att bedriva ett effektivt klimatarbete i alla länder. Detta arbete måste drivas vidare inom ramen för varje lands implementering av sina reduceringsmål. Sverige har mycket erfarenheter (bl a av vår unikt höga koldioxidsskatt) att bidra med i detta arbete.

Fortsatt satsning på förnyelsebara energikällor: de dramatiska kostnadsminskningar som vi sett de senaste åren på förnybar teknik såsom solceller och vindkraft har lett till helt nya möjligheter för fattiga länder att skapa fossilfria energisystem. Det är värt att notera att Energiewende (som kan ses som en del av den europeiska klimatpolitiken) har varit en viktig orsak till de sänkta priserna. Energiewende har kallats ”det bästa biståndsprojektet någonsin”.

Strategisk kapacitetsuppbyggnad: Fattiga länder har en stor utmaning i att kombinera sina rättmätiga behov av utveckling med de begränsningar som växthuseffekten innebär. För detta behöver de stöd så att de kan tillgodogöra sig bästa teknologi och politik. Sverige har här mycket kompetens och erfarenhet som skulle kunna göra stor skillnad när fattiga länder skall utforma sin klimatpolitik efter Paris.

Växthuseffekten är vår tids stora ödesfråga. Vi måste alla bidra till lösningarna på bästa möjliga sätt. Att döma ut de framsteg som Sverige och Europa gjort på klimatområdet vore kontraproduktivt. Däremot kan vi göra mycket mer – inte minst genom att sprida de erfarenheter som gjorts.

DN Debatt.21 november 2015

Debattartikel

Christofer Fjellner (M):
”Utsläppsminskningar och ökat välstånd måste förenas”.  Det kommer inga nya utfästelser under klimattoppmötet i Paris.

Repliker

Jytte Guteland (S):
”Oroande att Fjellner kastar in handsken om klimatet”
Jens Hom (V):
”Att skylla på andra håller inte”
KTH-forskaren Göran Finnveden:
”Miljöåtgärder har hårdare krav på kostnadseffektivitet”
Göteborgsforskarna Thomas Sterner och Gunnar Köhlin:
”Inga belägg för att ambitiös klimatpolitik ger minskad tillväxt”
SEI-forskarna Måns Nilsson och Johan Kuylenstierna: 
”Sverige har förenat minskade utsläpp med ökat välstånd”
Daniel Engström Stenson, Fores: 
”Fjellner har rätt om Paris men fel om EU:s klimatpolitik”
Slutreplik från Christofer Fjellner:
”Miljö- och klimatpolitiken måste bli mindre byråkratisk”

Läs mer om klimatet

FN pekar ut Sverige som klimatförebild. Sveriges system med elcertifikat framhålls som ett föredömligt exempel på åtgärder som kan rädda klimatet i en ny FN-rapport.
Sverige vill inte ha EU-klimatskatt. Klimatbiståndet blir en knäckfråga på FN-mötet i Paris i december när ett nytt globalt klimatavtal ska slutas.
Minst klimatoro i Kina och USA. En majoritet i världen ser klimatförändringar som ett mycket stort problem och tycker det är bra att deras länder minskar utsläppen, visar en ny global mätning.
Nya matvanor kan rädda planeten. Vi behöver inte bli vegetarianer men vi måste äta mindre kött, framför allt nötkött, och slänga mindre mat om vi ska klara klimatmålen.

Läs fler DN-artiklar om klimatet

    Läs fler artiklar på DN Debatt


    Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
    Kommentera artikeln
    I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.