Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-12 05:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/inte-sakert-fastighetsnara-tidningsinsamling-ar-battre/

Repliker

”Inte säkert fastighetsnära tidningsinsamling är bättre”

REPLIK DN DEBATT 3/12. Fastighetsnära insamling av tidningspapper har för- och nackdelar som måste vägas mot varandra. Fel utformat kan nackdelarna mycket väl vara större, skriver Thomas Broberg, forskare i nationalekonomi.

Enligt Tony Clark kan fastighetsnära insamling leda till en ökad insamling av 10.000 ton tidningspapper (25 procent). Pappersbranschen sätter sig på tvären och pekar på att åtgärden leder till kostnadsökningar. Båda argumenten är logiska och måste ställas mot varandra. 

Den första fråga jag ställer mig som nationalekonomisk forskare är varför det är dåligt att elda det tidningspapper som pappersbranschen uppenbarligen anser för dyrt för att återanvända? Är ökad insamling mer värt för samhället än den kostnaden som detta orsakar för återvinnarna? Den andra mer viktiga frågan är hur det nya insamlingssystemet egentligen är tänkt att fungera och om det verkligen kommer att upplevas positivt av hushållen?

I sin argumentation framför Tony Clark att ”alla erfarenheter visar att konsumenterna uppskattar den nära servicen och sorterar ut mer för återvinning”. Vad dessa erfarenheter säger om det system som kommer att införas som följd av de nya reglerna är emellertid inte lika uppenbart som det låter. 

I Sverige finns i dag två ledande system för fastighetsnära insamling. Dels finns kommuner som erbjuder villahushåll två flerfackskärl där förpackningar och tidningar kan sorteras ut, dels finns kommuner som erbjuder sortering i olikfärgade påsar och där glas lämnas i återvinningsstationer. Det som är gemensamt för dessa system är att producenter och kommuner samarbetar. De förändringar som nu kommer att ske kan mycket väl innebära att villahushåll får ett kanske två ytterligare sopkärl utöver de som tillhandahålls kommunalt och som kommer att tömmas i en separat regi. För hushållen innebär detta fler datum att hålla reda på och ökat transportarbete med tunga fordon i villakvarteren.

Förra året genomfördes en enkätundersökning i Umeå kommun för att undersöka villahushållens preferenser för olika insamlingssystem. Resultaten i undersökningen pekar på att de flesta hushållen källsorterar ganska nitiskt, till exempel svarade 86 procent av de tillfrågade att de nästan alltid sorterar ut tidningspapper. Än mer viktigt visar undersökningen att bara en tredjedel av villahushållen uppenbart efterfrågar fastighetsnära insamling. Hela 42 procent av de tillfrågade svarade att fastighetsnära insamling inte skulle underlätta för dem. En anledning till detta är att många av de tillfrågade lämnar förpackningsavfall och tidningar i samband med andra ärenden.

Om fastighetsnära insamling införs på ett tämligen oordnat sätt finns inga garantier för att hushållen kommer att få en positiv upplevelse av det. Undersökningen i Umeå visar att cirka 70 procent av hushållen anser att fler tömningsdagar är negativt eller mycket negativt för dem. Faktum är att det negativa med fler tömningsdagar och mer soprelaterad trafik kan helt förta och överväga det positiva med den ökade servicegraden.

Huruvida tidningspapper lämnas i återvinningsstationer eller inte i framtiden är en tämligen ointressant fråga i jämförelse med det kaos av sopkärl och sopbilar som kan komma att förverkligas. Om ”Tanken bakom förordningsändringarna är att hushållen ska kunna lämna ifrån sig alla vardagens avfallsslag på samma plats, genom samma system” då måste aktörerna inom producentansvaret och kommunerna samordna sig. Samordning är nyckeln till en hög grad av kundnöjdhet.