Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Repliker

”Ivern att gå i försvar starkare än önskan att det ska bli rätt”

Svea hovrätts president bemöter inte ens förslag på förändring eller verkar villig att se hur fördomar, okunskap och bristfälliga lagar leder till allvarliga brister, skriver Nina Rung.

Jag vill först och främst tacka Fredrik Wersäll, Svea hovrätts president, för tiden och engagemanget han lagt på att besvara min artikel. Dessvärre missar dock repliken målet.

Fredrik Wersäll menar att beskrivningen av de friande domarna är felredovisade och att jag förstått innebörden av lagarna fel. Mitt resonemang som gällde den 13-åriga flickans fysiska utseende är tydligt beskriven i domen. Rätten menar att de haft ”god tid på sig att göra iakttagelser” då videoförhören med flickan varade i tre timmar sammanlagt. De menar att det inte finns något i hennes utseende som talar mot att hon var i åldersspannet 15-17 år. Det är högst relevant för hur rätten väljer att se på mannens ansvar att undanröja tvivlet om hennes ålder. Jag menar att det borde ha funnits rimligt tvivel om flickans ålder utifrån att den åtalade plockar med sig en ung flicka från en parkbänk, som berättat att hon rymt från behandlingshem (det är ostridigt) samt därefter har sex med henne och antar att hon varit mellan 15-17 år. Det borde ha funnits rimligt tvivel om att hon skulle kunna vara under 15 år och dessutom så förefaller den åtalades berättelse både motsägelsefull och icke tillförlitlig i väsentliga delar. Ändå är det hans historia som ligger till grund för domen.

Gällande fallet som innehöll ”påstått sadistiskt våld” så undrar jag om Fredrik Wersäll läst domen. Det har jag. Jag har sett videoinspelningarna som visar hela händelseförloppet och suttit med vid förhandling. Jag skulle säga att bevisläget i målet var anmärkningsvärt med tanke på just dokumentationen. Så mitt citat avseende att den åtalade inte inhämtat samtycke under tiden för det ”avancerade och uppenbarligen mycket smärtsamma handlingar som han vidtog” är knappast feltolkat. Det anmärkningsvärda är att rätten ansett att flickan inte kunde samtycka till mängden våld, men till de sexuella handlingarna. För mig är det en ren uppvisning i juridisk akrobatik.

Fredrik Wersäll har helt rätt i att jag inte uppgav att mannen blev dömd för våldtäkt. Anledningen var att det handlade om en helt annan målsägande, det vill säga ett helt annat fall. Det har såklart även Fredrik Wersäll förstått. Även det övergreppet var för övrigt filmat. Kanske var ivern att gå i försvar starkare än en önskan om att det skulle bli rätt och riktigt. Tydligt är i alla fall att problempresentationen och de förslag till förändringar jag lade fram inte alls blev besvarade, tvärtom. I stället får jag veta att min okunskap är problemet. Det som verkar ha upprört fler än Fredrik Wersäll är att jag påpekat att Sveriges största och första kvinnojour nekats att utbilda domarna. Min tolkning av det är att Fredrik Wersäll inte bara förkastar kvinnojourernas mångåriga kunskap inom ämnet. Han menar också att jurister skulle utbildas till att döma ”rätt” om de fick utbildning av kvinnojourer. Visst får vi väl ändå tro mer om jurister än att det skulle vara så ensidiga och lättpåverkade. Givetvis kan det ifrågasättas att just kvinnojourer är de mest lämpade att utbilda domare. Tydligt är däremot att en nationell utbildning behövs. Den ”utomordentligt gedigna utbildning” av frågor i detta slag som Fredrik Wersäll nämner, saknas inom ramen för Domstolsakademin. Akademin erbjuder ett kursutbud, med helt frivilligt deltagande, där det 2015 fanns ett par timmars utbildning kring sexualbrott och under 2014 fanns inte ens en timmas utbildning för att förkovra sig inom området.

Det mest allvarliga jag ser med att inte bli bemött i mina förslag kring både lag och (o)kunskap hos domare är att den förblir obesvarad. Nej, Fredrik Wersäll. Det är inte jag som gör brottsutsatta en otjänst. Det gör domstolen så bra själv. Svea hovrätts president bemöter inte ens förslag på förändring eller verkar villig att se hur fördomar, okunskap och bristfälliga lagar leder till allvarliga brister gällande barns rätt till skydd av hälsa och kroppslig integritet.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.