Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-16 04:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/jag-blev-forbjuden-att-bruka-min-skog-pa-grund-av-lavskrikor/

Repliker

”Jag blev förbjuden att bruka min skog på grund av lavskrikor”

REPLIK DN DEBATT 14/9. Jag hade sparat ihop skog för att de sista åren fram till pensionen kunna arbeta med mitt skogsbruk på heltid. När jag sagt upp mig fick jag beskedet att min tänkta avverkning skulle förbjudas. Detta på grund av en fågel som är rikligt förekommande i området, skriver skogsbrukaren Per-Olof Löfgren.

Representanter från Artdatabanken skriver att det är anmärkningsvärt att uppgifter från enskilda avvisats av domstolen i de så kallade lavskrikemålen. Målen handlar om förbud där enskilda människor skulle drabbats mycket hårt av statens ingripande.

Jag är en av de 5 första skogsägare som blev förbjuden av Skogsstyrelsen att bruka min skog på grund av förekomst av lavskrikor, varav mitt och ett till senare blev upphävt av domstol. Jag hade sparat ihop skog för att de sista åren fram till pensionen kunna arbeta med mitt skogsbruk på heltid. När jag sagt upp mig fick jag beskedet att min tänkta avverkning skulle förbjudas. 

Detta kom som en chock då det innebar att nästan hälften av 10 års nettovärde från mitt skogsbruk skulle konfiskeras och detta på grund av en fågel som är rikligt förekommande i området. Flera av mina grannar svävar fortfarande i ovisshet om de får avverka efter mer än tre års bollande mellan domstolar. En av grannarna får hela sin inkomst från skogsbruket. För mig är det självklart att staten inte ska kunna ta ifrån någon dennes levebröd utan att ens visa att det finns skäl till det.

Jag tror inte att domstolen ifrågasätter värdet av de uppgifter som privatpersoner samlar in i Artdatabankens artportal, men däremot hur de uppgifterna kan användas och till vad. Artportalen är ett värdefullt verktyg för att se var arter finns, men säger ingenting om var de inte finns. De visar i lika stor omfattning var det funnits fågelskådare som var det finns fåglar.

Däremot är Svensk fågeltaxerings uppgifter vetenskapligt insamlade av frivilliga och kunniga ornitologer runt om i Sverige. Denna inventering visar att Lavskrikan har en god bevarandestatus och har inte minskat de senaste 20 åren. Lavskrikan är inte rödlistad utan klassad som livskraftig.

Myndigheternas beskrivning av lavskrikans status i området har byggt på en privat fågelskådares uppgifter. Utgångspunkten till avverkningsstoppen med start hösten 2015 var att lavskrikereviren i området hade minskat från 23 till 11 sedan 1990-talet enligt fågelskådaren. Efter granskning visar det sig att antalet bebodda revir har fluktuerat mellan 7 och 12 men har aldrig varit fler än 12. Fågelskådaren har dokumenterat sammanlagt 23 revir på olika platser, men aldrig samtidigt. De har bytt plats i landskapet. När myndigheterna fick frågan hur man kommit fram till att det fanns 23 revir på 1990-talet, så sa de att det var en tankevurpa. De erkände att det aldrig funnits mer än 12 bebodda revir samtidigt och att de hade summerat ihop samtliga revir.

Under älgjakten 2016 antecknade jägarna alla observationer av lavskrika i området. Det rapporterades 42 observationer av 1 till 5 lavskrikor per tillfälle. Inventering visar på att det fanns Lavskrika på minst 24 olika områden. Det var cirka 90 jägare under 7 dagar cirka 7 timmar per dag, vilket ger en större tyngd åt inventeringen än en enskild fågelskådare som åker ut några få gånger.

I december 2017 och januari 2018 stoppades 4 områden från avverkning fast de låg utanför markerade lavskrikerevir. I underlag som skickades från Skogsstyrelsen framgår att de inte hittade kartor med revir på avverkningsanmälda områden. Då skriver de till fågelskådaren att uppdatera revirkartorna för att det kommit in nya avverkningsanmälningar. Några dagar senare får de uppdaterade kartor där befintliga revirområden har utökats, för att omringa de nya avverkningsområdena.

Vi kan inte ha ett system där uppgifter från enskilda kan ta ifrån människor deras rätt att bruka sin mark. Det är inte heller rättsäkert att skogsägare på egen bekostnad tvingas försvara rätten att bruka sin egen mark i domstol. I mitt fall valde LRF och Mellanskog att hjälpa mig att överklaga. De flesta tvingas stå ensamma mot myndigheternas jurister. Det minsta man kan begära att man ställer hårda krav på myndigheternas bevisning.