Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-15 22:41 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/kapacitetsproblemen-finns-i-storstaderna/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Repliker

”Kapacitetsproblemen finns i storstäderna”

REPLIK DN Debatt 4/12. Artikelförfattarna vill eller förmår inte visa att omfattande investeringar i ytterligare banor och tåg skulle vara ett kostnadseffektivt sätt att minska utsläppen av växthusgaser från den svenska transportsektorn, skriver Per Kågeson.

Lars-Fredrik Andersson, Rikard Eriksson och Sandro Scocco anser sig ha fört i bevis att investeringarna i vägar och järnvägar måste öka. De utgår från en rapport författad av de två förstnämnda som egentligen inte visar mer än att transportarbetet växer i snabbare takt än infrastrukturinvesteringarna och att skillnaden i detta avseende är större för de snabbast tillväxande transportslagen (väg och flyg) än för de långsammare (sjöfart och järnväg). Det skulle möjligen kunna tala för att vi borde investera mer i vägar och flygplatser, men författarna avslutar rapporten med att säga att vi av klimatskäl i stället ska satsa på järnvägen.

Hela upplägget lider av påtagliga brister. Alla rapportens många tabeller, diagram och siffror gäller landet som helhet, men transportsektorns kapacitetsproblem finns i huvudsak i storstadsområdena där befolknings- och trafiktillväxten varit stor. I övriga landet är trängsel sällan något problem.

Att investeringarna växer långsammare än BNP är inte konstigt. Mättnadstendenser inträffar förr eller senare i alla system och Sverige har generellt sett väl utbyggda vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser. Hänsyn behöver också tas till de strukturella förändringar som svensk ekonomi genomgår där tjänster och handel växer snabbare än de mer godstransportkrävande näringarna. Befolkningens resemönster förändras också över tid – vi semestrar utomlands i högre utsträckning än tidigare.

Författarna vill eller förmår inte visa att omfattande investeringar i ytterligare banor och tåg skulle vara ett kostnadseffektivt sätt att minska utsläppen av växthusgaser från den svenska transportsektorn. Förhållandet att godstransporterna ökar snabbare på väg än på järnväg behöver inte bero på brist på spår eller vagnar utan kan vara en följd av att många transportköpare anser att lastbilarna bättre uppfyller deras krav. Att andelen högvärdigt och förhållandevis lätt gods växer ger fördel åt snabba och flexibla transportslag. Ett bättre sätt än att satsa hundratals miljarder på järnvägens infrastruktur kan vara att elektrifiera betydande delar av motorvägsnätet till cirka en tiondel av kostnaden. Klimatsmart, för att använda ett populärt uttryck!

Även i övrigt så bör man överväga alternativa åtgärder. Betydande delar av järnvägsystemets kapacitet kan öka med 50 procent genom satsning på längre tåg. Svenska godståg och X2000 är vid internationell jämförelse korta. Längre tåg kräver dock kompletterande investeringar i en del stationer och i form av längre mötes- och omkörningsspår på vissa sträckor.

De omdiskuterade höghastighetsbanorna är däremot ett exempel på dålig klimatpolitik. Jag har tillsammans med Jonas Westin (forskare vid Umeå Universitet) i en studie visat att de höga utsläpp av växthusgaser som uppkommer under byggnation av sådana banor inte kan balanseras inom rimlig tid i ett glesbefolkat land som Sverige eftersom överflyttningen från flyg och bil blir för liten. Om man snabbt vill bromsa utsläppen i syfte att klara målet om max 1.5 graders temperaturökning måste man i stället satsa på åtgärder med kort återbetalningstid av ”klimatskulden”.

Sverige behöver investeringar i väg- och spårburen kollektivtrafik i främst storstadsregionerna, men vi behöver också använda en rad kompletterande åtgärder i syfte att dämpa trafikbehovet.

DN Debatt.4 december 2017

Debattartikel

Lars-Fredrik Andersson, docent Umeå universitet; Rikard Eriksson, professor Umeå universitet och Sandro Scocco, chefsekonom Arena Idé:
”Finansdepartementet har fel – ökade vägsatsningar krävs”

Repliker

Ekonomerna Maria Börjesson, Harry Flam, Lars Hultkrantz och Jan-Eric Nilsson:
”Gamla och irrelevanta påståenden”

Per Kågeson, fil dr i miljö- och energisystemanalys:
”Kapacitetsproblemen finns i storstäderna”

John Hassler, professor vid IIES Stockholms universitet:
”Regeringen prioriterar fel infrastrukturprojekt”

Slutreplik från Lars-Fredrik Andersson, Rikard Eriksson och Sandro Scocco:
”Skilj på investeringsvolym och prioriteringar”

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.