Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-16 08:54

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/klimatpolitiken-kan-inte-baseras-pa-onsketankande/

Repliker

”Klimatpolitiken kan inte baseras på önsketänkande”

SLUTREPLIK DN DEBATT 17/6. I mina ögon framstår Mattias Goldmann, Anna Lindén och Jakob Lagercrantz som klimatpopulister som vägrar att erkänna vidden av den utmaning vi står inför. Att basera klimatpolitiken på önsketänkande håller inte. Trion visar med sitt lättsinne att den inte tar uppgiften på tillräckligt allvar, skriver Per Kågeson.

Mattias Goldmann, Anna Lindén och Jakob Lagercrantz går i en replik till frontalangrepp mot min artikel om svårigheterna att nå transportsektorns klimatpolitiska mål. Det mesta av det som anförs hade de inte kunnat sätta på pränt om de tagit sig tid att läsa den 170 sidor långa rapport vars slutsatser jag sammanfattar i artikeln. I den finns detaljerade beräkningar och mängder av referenser till aktuell forskning.

Trion påstår att bensinprisets nivå saknar betydelse om det blir olagligt att använda fossila drivmedel. Samtidigt understryker de att ”Sveriges klimatpåverkan är så liten att vår enda chans att verkligen påverka klimatet är att bli det föredöme världen söker efter.” Men de 18 TWh biodrivmedel producerade inom landet som de ansvariga myndigheterna anser kan användas inom vägtrafiken år 2030 (om biomassa också ska kunna användas i andra sektorer) räcker inte långt.

Energimyndigheten föreslog nyligen i ett mycket ofullständigt underlag till regeringens och riksdagens kommande beslut om reduktionspliktens utformning bortom 2020 att 50 TWh biodrivmedel bör användas år 2030 varav två tredjedelar ska importeras. Myndigheten anser att Sverige på grund av sin höga ambitionsnivå måste tillåta sig att fortsätta att importera stora mängder palmoljeprodukter. Och detta trots att EU-kommissionen och många andra (bland dem fyra svenska myndigheter) bedömer att det leder till att de globala utsläppen av koldioxid ökar. Hur mina kritiker kan se detta som ett internationellt föredöme övergår mitt förstånd.

International Energy Agency bedömer att det kan vara miljömässigt hållbart att globalt använda i genomsnitt cirka 2,8 TWh bioenergi per miljon invånare år 2050. För svensk del motsvarar det cirka 34 TWh. Sverige förbrukar redan omkring 130 TWh bioenergi (räknat på alla användningsområden), vilket är möjligt tack vare våra stora skogliga tillgångar. Men att därutöver importera stora mängder biodrivmedel är inte ansvarsfullt. Finns det någon som är beredd att acceptera konsekvenserna för klimatet och för biologisk mångfald om resten av världen skulle försöka följa ett sådant svenskt exempel?

Biodrivmedelslobbyisterna Goldmann och Lagercrantz bortser från att samtliga studier och myndighetsrapporter som ligger till grund för det klimatpolitiska ramverket har understrukit att vägtrafikens sektorsmål bara kan nås om trafikarbetet minskar kraftigt. Men sedan 2010 har vägtrafiken ökat med mer än 10 procent och förutspås fortsätta att växa. Därför har inte bara jag utan även Konjunkturinstitutet och alldeles nyligen forskare i en nordisk rapport bedömt att priset vid pump på ett ungefär måste fördubblas om trafiken ska kunna minska så mycket till 2030 att det svenska sektorsmålet nås.

Trion har stora förhoppningar om att bildelning, bilpooler och cykling ska reducera bilåkandet, men det finns ingenting som tyder på att effekten blir särskilt stor. I Nederländerna cyklar man mer än i något annat industriland och kollektivtrafiken är väl utbyggd. Men antalet bilar per tusen invånare är exakt detsamma som i Sverige och antalet årliga mil per bil är något högre än i vårt land!

Mina tre kritiker tycker att mitt antagande om att bussflottan behöver vara elektrifierad till minst 30 procent år 2030 ”är mer än lovligt pessimistiskt”. Men det är ungefär den nivå som Stockholmsregionen, som står för ungefär halva svenska busstrafiken, siktar på. Att det inte går fortare beror på att de svenska trafikhuvudmännen inte äger fordonen och att de upphandlar busstrafik för avtalsperioder på 8–10 år.

Trion påstår att jag inte sätter värde på att kollektivtrafiken använder biogas. Men det jag säger i rapporten är att biogas kommer att behöva frigöras för att ersätta de 11 TWh fossil gas som används i andra sektorer och som gasbranschen hittills inte velat göra något åt. Det handlar om tio gånger mer gas än de 1,3 TWh biogas som nu används i vägfordon. Dessutom kommer biogas att behövas inom sjöfarten. Därför behöver de landbaserade transporterna så långt möjligt elektrifieras.

Att Goldmann, Lindén och Lagercrantz i sin replik känner behov av att insinuera att jag skulle göra gemensam sak med ”det åttonde riksdagspartiet” (SD) visar att de inte har mycket att tillföra i sak. I mina ögon framstår de som klimatpopulister som vägrar att erkänna vidden av den utmaning vi står inför. Att basera klimatpolitiken på önsketänkande håller inte. Trion visar med sitt lättsinne att den inte tar uppgiften på tillräckligt allvar.