Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Kritik utan vetenskapligt stöd”

REPLIK. Fredrik NG Andersson, Andreas Bergh och Andreas Olshov kritiserar Riksbanken på DN Debatt (21/12). Vi menar att deras kritik saknar underbyggnad från forskning och beprövad erfarenhet, skriver nationalekonomerna John Hassler och Harry Flam.

Artikelförfattarnas kritik kan sammanfattas i följande punkter:

1. Riksbanken borde ha ett bredare inflationsmål där också tillgångspriser, bl a på bostäder, inkluderas. Att hålla KPI-inflationen nära 2 procent bör inte vara av överordnad betydelse.

2. Riksbanken bryter mot lagens anda när den köper statsobligationer på andrahandsmarknaden.

3. Riksbankens politik har lett till stora förmögenhetsomflyttningar från mindre till mer bemedlade hushåll.

Det vore direkt skadligt om tillgångspriser inkluderades i Riksbankens inflationsmål. Priset på fastigheter och andra tillgångar varierar över tiden av många olika skäl. Ett lågt utbud, låga räntor och optimistiska framtidsutsikter är faktorer som om de förväntas vara bestående leder till höga tillgångspriser. Detta är en sund och naturlig marknadsreaktion som gör att ekonomin fungerar.

Ett inflationsmål som inkluderar tillgångspriser skulle kräva att högre tillgångspriser automatiskt kompenseras av deflation i övriga priser och löner. Detta skulle destabilisera ekonomin. Höga bostadspriser och skulder kan visst vara ett problem, men problemet uppstår om de är höga i förhållande till andra priser och löner. Att trycka ned andra priser om tillgångspriserna ökar är därför kontraproduktivt. Penningpolitiken är inte ett effektivt sätt att hantera problemen som kan uppstå med hög skuldsättning.

En förutsättning för att kunna bedriva en konjunkturstabiliserande penningpolitik är att förväntad inflation är stabil kring målet och att det råder klarhet om Riksbankens handlande. Under perioden 2010 – 2014 var först motiven för Riksbankens räntepolitik oklara och senare var det oklart vilken vikt inflationsmålet hade i förhållande till finansiell stabilitet. Riksbanken har därefter försökt återupprätta förtroendet för penningpolitiken och inflationsmålet.

Förtroende skapas inte genom formuleringar om mål och toleransintervall utan genom att visa att man gör vad som behövs för att inflationen ska återgå till målet. I verktygslådan kan då också ingå köp av statsobligationer på andrahandsmarknaden. Det är ingalunda självklart att sådana köp bryter mot förbudet för staten att låna direkt från Riksbanken. Handel med statspapper har alltid varit en del av penningpolitiken även om omfattningen av denna handel nu ökat.

Fastighetspriserna har stigit kraftigt under de senaste decennierna. Detta har lett till stora förmögenhetsomflyttningar till dem som ägt sin bostad. En av flera faktorer bakom denna utveckling är en global trend mot lägre räntor som pågått ända sedan mitten på 1980-talet. Eftersom svenska banker är stabila och hushållens kreditvärdighet är god leder lägre internationella räntor till lägre svenska bolåneräntor. Lägre räntor leder till högre fastighetspriser och högre skulder men Riksbankens och andra centralbankers politik sedan finanskrisen har mycket lite att göra med denna utveckling.

Även efter det att penningpolitiken normaliserats kommer vi med stor sannolikhet att leva i en lågräntemiljö med höga tillgångspriser och hög skuldsättning. Detta kan medföra betydande risker. Penningpolitiken är dock inte ett verksamt medel mot detta.

DN Debatt. 21 december 2016

Debattartikel

Fredrik NG Andersson, Andreas Bergh och Anders Olshov:
”Riksbanken feltolkar lagen i sin syn på inflationsmålet”

Repliker

Pär Österholm, professor i nationalekonomi vid Örebro universitet:
”Dyrt bromsa bopriserna med reporäntan”

John Hassler och Harry Flam, professorer i nationalekonomi vid Institutet för Internationell Ekonomi, Stockholms Universitet:
”Kritik utan vetenskapligt stöd”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.