Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-22 03:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/lander-med-kraftig-befolkningsokning-maste-paminnas-om-sitt-ansvar/

Repliker

”Länder med kraftig befolkningsökning måste påminnas om sitt ansvar”

SLUTREPLIK DN DEBATT 19/6. Många fattiga länders befolkningar fördubblas på 30 år. Det är viktigt att dessa länders regeringar inspireras att medverka till att begränsa sina invånares ökning i antal, skriver sju debattörer.

Många har kommenterat vår artikel angående befolkningsökningen och människans livsmiljö. Vi väljer här att kommentera replikerna från SLU och Sida/UD. Den ena repliken har undertecknats av Sidas generaldirektör och en högre chef på UD. Vi tolkar den som Sveriges officiella hållning. 

Inledningsvis noterar vi att SLU och Sida/UD liksom vi identifierar den globala befolkningsökningen som ett ökande hot mot mänsklighetens livsmiljö. Vi uppfattar att SLU:s hållning utgår från ett vetenskapligt ekologiskt perspektiv där människors påverkan vägs in i förhållande till hennes nuvarande olika livsvillkor. En befolkningsökning i det överkonsumerande Sverige blir därmed ekologiskt mera allvarlig än en ökning i till exempel det fattiga landet Niger. Vi menar att det här är viktigt att skilja på olika tidsperspektiv: närtid och framtid. I närtid är SLU:s perspektiv högst relevant och för tankarna till effekterna av migration från fattiga länder till rika. I detta perspektiv kommer solidariteten med utsatta människor att ställas mot ländernas, till exempel Sveriges, fotavtryck på miljön och klimatet. I framtid (till exempel 30-80 år) däremot måste vi förvänta oss att även fattiga länder utvecklas och att deras fotavtryck på miljön gradvis ökar relativt till deras befolkning. Vi menar att solidariteten med utsatta människor främst är en nationell, politisk fråga medan frågan om mänsklighetens samlade fotavtryck är en global ekologisk. I vår artikel har vi valt att se människans populationstillväxt och påverkan i det längre och därmed ekologiska perspektivet. Naturligtvis har då en miljard fler eller färre människor stor betydelse för miljön. Prognosen just nu för år 2100 är en ökning med cirka fyra miljarder.

Sida/UD har ett alldeles annat perspektiv. Här ställs i repliken individens, främst kvinnors, rättigheter i centrum som en central fråga för Sveriges biståndsarbete. Vi uppfattar detta fokus som långsiktigt och som en viktig grund för en sund samhällsutveckling i alla länder, här främst fattiga, där kvinnors ställning är särskilt utsatt och svag (women empowerment). Vi förstår att Sveriges biståndsarbete inom detta område har skiftat fokus sedan Kairo-konferensen 1994. I replikens slutmeningar sägs att ”det finns åtgärder som är viktigare för vårt klimat och människors hälsa än att återgå till gammaldags familjeplaneringsprogram”. Återgå? UNFPA (UN population fund) skriver i sin ändamålsbeskrivning att det första av tre huvudmål för den kommande treårsperioden (2018-2021) är att ”säkerställa allas tillgång till familjeplanering.” UNFPA får årligen mer än 117 miljoner USD (cirka 1,1 mdr SEK) av Sveriges biståndsbudget (ett av de största enskilda bidragen).

Sida/UD skriver i sin replik inget om sitt arbete med befolkningsfrågan och tycks vilja tona ner arbetet med preventivmedelsrådgivning och annan familjeplanering. Vi menar att den viktiga omsorgen om kvinnors rättigheter måste gå hand i hand med gammaldags familjeplanering (Elise Ottesen-Jensen). Fokus på individens rättigheter får inte ta bort fokus från andra för mänskligheten viktiga frågor.

Men ska vi då dra slutsatsen att Sverige accepterar en global befolkningsökning (främst Afrika) som mellanlandar vid drygt 11 miljarder år 2100 med ökande problem i Europas närområde? För oss är de alltmer tydligt begränsande ekologiska resurserna en huvudfråga. Kommer till exempel Tanzania att utan växande konflikter klara av sin redan stora och ännu växande befolkning? Och hur går det i Uganda, Nigeria, Kenya och Sahel? Bangladesh satsar fortfarande medvetet stora resurser, främst genom NGO:s, på familjeplanering och mödrahälsovård. Andra länder gör detsamma (Malawi, Etiopien, Rwanda) men det finns också de som politiskt tycks vara emot (Tanzania, Uganda, med flera).

Många fattiga länders befolkningar fördubblas på 30 år. Av världens länder har cirka 50 en sådan befolkningstillväxt. Cirka har 35 anmält att man gärna vill begränsa sitt lands folkökning men saknar relevanta resurser. En viktig fråga för svenskt bistånd vore att ge mest stöd till dessa länder och verka för att andra gör detsamma. Detta motiveras inte främst av pågående klimatförändringar utan utav risken för svält och konflikter på grund av tilltagande ekologiska katastrofer på olika plan (vatten, odlingsbar mark, råvaror, ekosystemtjänster med mera).

Slutligen vill vi återknyta till Stockholmskonferensen 1972 ”Only one earth”. Här formulerades en rad principer, bland dem den viktigaste, Princip 21: ”States have, in accordance with the Charter of the United Nations and the principles of international law, the sovereign right to exploit their own resources pursuant to their own environmental policies, and the responsibility to ensure that activities within their jurisdiction or control do not cause damage to the environment of other states or of areas beyond the limits of national jurisdiction.” Vi anser att länder med kraftig befolkningsökning starkt kommer att påverka andra länder genom sina behov av resurser för att försörja sin befolkning. Det är viktigt att dessa länders regeringar påminns om sitt ansvar och inspireras att medverka till att begränsa sina invånares ökning i antal.

Ämnen i den här artikeln:

Klimatet
Bistånd
UD
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Rätta artikel

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt