Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-09 20:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/larare-vill-ha-digitalisering-men-saknar-verktygen/

Repliker

”Lärare vill ha digitalisering - men saknar verktygen”

Foto: Emma Fredriksson

REPLIK DN DEBATT 9/11. Isak Skogstad blundar för verkligheten när han kritiserar digitaliseringsstrategin.Nio av tio grundskollärare tycker att det är relevant med ett ökat fokus på digital kompetens i undervisningen. Lika många vill öka sin egen digitala kompetens, skriver Peter Skogh, museidirektör, Stiftelsen Tekniska museet.

Rätta artikel

Läraren Isak Skogstad skriver att den nya digitaliseringsstrategin i skolan måste stoppas. Han menar att den kommer att få negativa konsekvenser för elevernas kunskapsresultat och digitala kompetens. Bland annat ser han målet om att alla elever ”ges förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens” som särskilt problematiskt. Likaså att de får ”likvärdig tillgång till digitala verktyg”. 

Men elevers lika rättigheter till kunskap är inte problematiskt – det är en demokratifråga. Det är också viktigt att betrakta digitaliseringen i en samtida och framtida kontext.

I dag rekryteras nämligen elever till teknikprogrammet bara ur en tredjedel av befolkningen. Även på universitetsnivå råder en social snedrekrytering där främst barn till högutbildade föräldrar väljer ingenjörsutbildningar. Tidigare i år pekade Skolverket ut skolsegregationen som en ödesfråga för framtiden i en ny rapport. Rätten till digital och teknisk kompetens borde inte handla om vem man är eller var man bor – ändå är den just det.

Dessbättre tycker de flesta lärare att digitaliseringen är positiv. Höstterminen 2018 började de nya tilläggen om digital kompetens i läroplanerna att gälla vilka ställer ökade krav på skolor och lärare. 

Några månader efter skolstart, i oktober, lät Tekniska museet undersökningsföretaget Novus fråga landets grundskollärare om de nya tilläggen. Den visar att nio av tio grundskollärare tycker att det är relevant med ett ökat fokus på digital kompetens i undervisningen. Lika många vill öka sin egen digitala kompetens. Vad som däremot är alarmerande är att var tredje grundskollärare saknar verktyg för att främja elevers digitala kompetens. En av fyra upplever att de inte har tillräcklig egen kunskap. Därför är det viktigt att stärka lärarna. Bättre förutsättningar för lärarna betyder bättre kunskap för eleverna. Där kan jag och Skogstad nog enas.

Att säkerställa att alla elever ges samma förutsättningar är en komplex utmaning. Men fler än skolan kan bidra med lösningar. Tekniska museets pågående integrationsprojekt Maker Tour – programmering i skolan är ett lyckat exempel på hur skola, näringsliv och museum kan samverka. Utbildningssatsningen vänder sig till mellanstadieskolor i utsatta områden i Stockholm. 

Under en treveckorsperiod kommer museets pedagoger ut till klasserna för att lära ut, inspirera och stärka den digitala kompetensen hos elever och lärare. Lärarintroduktion, workshops i skolan och på museet, samt lovverksamhet är några delar i utbildningssatsningen. I utvärderingar uppger både elever och lärare att de stärkt sin digitala kompetens och ökat sitt intresse för teknik. Science centret Tekniska museet driver även liknande projekt på nationell nivå.

Digitaliseringen av skolan är viktig och alla elever måste ges likvärdig möjlighet till kunskap. Det är denna fråga som borde vara fokus i debatten. För digital kompetens är i grunden en demokratifråga. Och en viktig sådan.