Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-23 15:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/las-fungerar-inte-for-sma-och-medelstora-foretag/

Repliker

”Las fungerar inte för små och medelstora företag”

REPLIK DN DEBATT 10/1. Det debattörerna glömmer är att Las möjligen kan fungera om man är ett stort företag med verksamheter på flera orter, många olika arbetsuppgifter och en HR-avdelning med arbetsrättsjurister som lotsar företaget genom det snåriga Las-regelverket, skriver Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef, Almega.

Rätta artikel

Det är bra att Roger Mörtvik och Carin Ulander-Wänman i sin debattartikel för in frågan om kompetensutveckling i samband med hur frågan om hur Lagen om anställningsskydd (Las) kan moderniseras. Vi tycker även att frågor om omställning och parternas omställningsförsäkringar bör ses över i samband med att Las förändras.

Vi har från näringslivet tryckt på vikten av kompetensutveckling och där är vi övertygade om att ett kompetensavdrag där företag i större utsträckning får göra skatteavdrag för investeringar i medarbetarnas kompetens är nödvändigt för att öka kompetensutvecklingen. Även ett skatteavdrag för den enskilde när det gäller utbildning som leder bort från arbetsplatsen och som innebär byte av yrke och omskolning skulle kunna bidra till ökad trygghet för de anställda och bättre kompetensförsörjning på arbetsmarknaden.

I många fall är det så att arbetsgivare som låter bli att kompetensutveckla personal vid en neddragning kan ha en förmånligare situation enligt Las.

Det är uppenbart att systemet i dag inte hänger samman. I många fall är det så att arbetsgivare som låter bli att kompetensutveckla personal vid en neddragning kan ha en förmånligare situation enligt Las. Då kan arbetsgivaren lättare hävda att personer man vill säga upp inte har tillräckliga kvalifikationer eftersom dessa inte har utbildats. Vilket helt motverkar arbetsmarknadens behov av kompetenta och kvalificerade medarbetare.

Ur såväl näringslivets, som den enskilde och samhällets perspektiv bör systemet i stället vara utformat så att det företag som investerar och kompetensutvecklar sin personal också får behålla kompetensen vid en neddragning.

Mörtvik och Ulander-Wänman lyfter också så att det i dag finns möjligheter för arbetsgivarna att hantera Las-frågor genom arbetsledningsrätten, omplaceringar och hur man definierar kravet på tillräckliga kvalifikationer.

Men det debattörerna glömmer är att det kan möjligen fungera om man är ett stort företag med verksamheter på flera orter, många olika arbetsuppgifter och en HR-avdelning med arbetsrättsjurister som lotsar företaget genom det snåriga Las-regelverket.

Men det fungerar inte för de små och medelstora företagen som varken har omplaceringsmöjligheterna eller expertisen och det svenska näringslivet består till huvuddel av små och medelstora företag. 98 procent av de företag som har anställda har färre än 50 anställda. Det är i dessa företag som de nya jobben växer fram och en reformerad arbetsrätt måste framför allt underlätta för just dessa företag.

Oavsett vilken regering Sverige kommer att få är det viktigt att politiken fortsätter driva frågan hur Las, kompetensutveckling och omställningen kan reformeras, moderniseras och utvecklas.

Det krävs nämligen för att parterna ska göra sitt jobb – träffa breda överenskommelser som stärker arbetsmarknaden. Utan politiskt tryck blir det mest ett ”lågintensivt” förhandlande mellan parterna som inte leder någonvart.

När Saltsjöbadsavtalet tecknades för 80 år sedan riktades ett kraftigt tryck, från regeringen med Per-Albin Hanson i spetsen, mot parterna att komma överens. Hade parterna inte kommit överens hade politiken reglerat arbetsmarknaden med lagstiftning. Med rätt tryck kan vi komma överens om Las, kompetensutveckling och omställning nu 80 år senare.