Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Linderoths utspel saknar vetenskapligt stöd”

REPLIK. Jonas Linderoths artikel (DN Debatt 25/8) saknar vetenskapligt stöd och hör egentligen mer hemma i en politisk diskurs än i vetenskapliga sammanhang. Föga förvånande har hans slutsatser också hyllats av Jan Björklund som framfört liknande uppfattningar under hela 2000-talet. Slutsatserna i debattartikeln tycks passa Björklunds nyliberala retorik, skriver Anders Jakobsson, professor i naturvetenskapernas didaktik.

I artikeln hävdar Linderoth utifrån anekdotiska och självupplevda erfarenheter att det är 90-talets pedagogiska idéer som utgör huvudförklaringen till den allmänna nedgången i de svenska elevernas resultat i de internationella kunskapsmätningarna, utan att redogöra för hur detta hänger ihop. Det är därför viktigt att framhålla att det inte är möjligt att hitta ett vetenskapligt stöd för ett sådant förenklat resonemang. Förklaringarna är betydligt mer komplexa än så.

Men att hitta förklaringar till de svenska elevernas nedgång i kunskapsmätningarna står högt på dagordningen och alla stenar bör vändas för att komma tillrätta med problemen. Låt oss därför granska Linderoths argument lite mer ingående.

Ett viktigt inslag i Linderoths resonemang är att 90-talets pedagogiska tankegångar bygger på att den gode läraren skulle stödja elevens självständiga lärande, att klassrumsarbetet skulle utgå från elevens naturliga motivation och skolans fysiska rum skulle utformas för att snarare stödja elevens eget arbete än lärarens berättande. Utan att redogöra för de empiriska bevisen menar Linderoth att ett sådant förändrat fokus från den ”berättande och instruerande” läraren till ”läraren som handledare” utgör huvudförklaringen till nedgången i de svenska resultaten. Tankegången bygger på att eleverna antas få sämre faktakunskaper av de nya arbetssätten. Men även denna tankegång är förhastad.

Exempelvis visar studier av svenska lärares arbetssätt att merparten använder flera olika arbetssätt i en strävan att hitta balans mellan läroplanens kunskapskrav, för att variera undervisningen och för att träna sina elever att erhålla både faktakunskaper och mer fördjupade problemlösande färdigheter.

I ett projekt finansierat av Vetenskapsrådet genomförde jag tillsammans med de ansvariga för Pisa-Sverige och Pisa-Danmark en analys av svenska elevers prestationer på olika typer av uppgifter. Analysen visade, en aning överraskande, att de svenska eleverna presterar relativt bra på faktauppgifter och i vissa fall kunde man till och med påvisa successivt förbättrade resultat på faktauppgifter och enkla ämneskunskaper trots att medelvärdena generellt sjunker. Däremot visade analysen en kraftig nedgång när det gäller problemlösning, textbaserade uppgifter och uppgifter som kräver ett mer fördjupat och självständigt resonemang. Resultaten är publicerade i internationella vetenskapliga sammanhang.

Det råder i många sammanhang en förenklad syn på Pisa-uppgifter. Förutom enkla faktakunskaper, kräver uppgifterna relativt avancerade förmågor när det gäller läsning, problemlösning och kritiskt granskning av källor. Dessutom finns flertalet av uppgifterna i en vardaglig eller tillämpad kontext vilket tycks göra det än mer komplext för eleverna. Framförallt om de saknar erfarenheter av sådant arbetssätt.

Om vi återgår till orsakerna till nedgången i de svenska resultaten så beskriver Skolverket i en genomgång av 22 kunskapsmätningar (1995-2012) att 13 visar på statistiskt signifikanta nedgångar. De övriga pekar på oförändrade resultat. Oavsett hur man uppfattar tillförlitligheten i dessa prov så kan man inte bortse från att de svenska resultaten uppvisar den största nedgången av samtliga deltagande länder.

Frågan är vad som har hänt i svensk skola och vilket värde Linderoths förklaringar har i dessa sammanhang. I det tidigare beskrivna forskningsprojektet genomförde vi också en trendanalys av det vi kallar för mellanskolevarians utifrån elevernas resultat i naturvetenskap. Enkelt uttryckt utgör detta ett värde på skillnaden mellan elevernas prestationer på skolnivå. Analysen visade att resultatskillnaderna mellan skolorna i Sverige mer än fördubblades under perioden 2000-2012.

Resultaten visar alltså att vi har fått en tydlig uppdelning mellan låg- och högpresterande skolor i Sverige och att skillnaderna mellan skolorna successivt ökat sedan 2003. Analysen visar dessutom att andelen lågpresterande svenska skolor (utifrån OECD:s definition) har ökat från 4 procent år 2003 till 20 procent 2012. En femtedel av samtliga skolor i Sverige kan alltså utifrån denna definition räknas som lågpresterande och presterade 2012 på ungefär samma nivå som flera länder i Sydamerika.

Att andelen lågpresterande skolor ökat kraftigt har dessutom inneburit att skol- och kunskapssegregationen fördjupats i Sverige och utgör därmed en viktig förklaringsfaktor till den generella nedgången av medelvärdena i Pisa och TIMSS. Andelen högpresterande skolor håller sig relativt konstant under samma period.

I dessa sammanhang är det viktigt att komma ihåg att små prestationsskillnader mellan skolor utgör en framgångsfaktor i PISA sammanhang. Exempelvis så visar elever från Finland, Kanada, Sydkorea och Polen att höga prestationer i PISA-mätningar samvarierar med relativt små resultatskillnader mellan skolor i dessa länder och att socialt blandade skolor skapar en dynamik som leder till goda resultat.

En hög grad av likvärdighet är alltså en avgörande faktor för att nå generellt goda resultat. Tyvärr ser det inte ut så i svenska skolor i dag. Andelen skolor som stigmatiserats under perioden har ökat kraftigt och resultaten fortsätter att sjunka på dessa skolor. Det fria skolvalet har förstärkt denna utveckling ytterligare då föräldrar med hög grad av kulturellt kapital väljer bort lågpresterande och stigmatiserade miljöer för att stödja sina barn. Naturligtvis är detta förståeligt ur ett individuellt perspektiv men skapar problem på systemnivå.

Under de senaste åren finns det mycket som pekar på att svenska lärare följt en liknande trend. En ökad brist på behöriga lärare har resulterat i att det blivit allt svårare att rekrytera legitimerade lärare till lågpresterande skolor. En OECD:s rapport från 2015 pekar på framväxten av en sådan utveckling i Sverige. Flertalet forskare framhåller att kraftfulla åtgärder för att minska skol- och kunskapssegregationen är nödvändiga för att förbättra resultaten i svensk skola. När får vi se dessa åtgärder?

Med utgångspunkt i Jonas Linderoths debattartikel kan man peka på att mycket av senare års skolforskning och skoldebatt i Sverige tycks ha gått honom helt förbi. Kanske vore det på plats med ytterligare en ursäkt med tanke på det svaga empiriska stöd han har i sin argumentation när han ska förklara de försämrade resultaten i de internationella kunskapsmätningarna.

DN Debatt. 25 augusti 2016

Debattartikel

Jonas Linderoth, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet:
”Jag ber om ursäkt för 90-talets pedagogiska idéer”

Repliker

Martin Lackéus, doktor i entreprenöriell utbildning, Chalmers Tekniska Högskola:
”Arbetsgivare vill ha mer än kunskap”

Jan-Olof Hellsten, fil dr i pedgogik, fd rektor och lärare i grundskola och gymnasium:
”Flumskolan bakom 80-talets tätplaceringar”

Anders Jakobsson, professor i naturvetenskapernas didaktik vid högskolan i Halmstad och Malmö högskola:
”Linderoths utspel saknar vetenskapligt stöd”

Slutreplik från Jonas Linderoth:
”Den pedagogiska debatten har kidnappats av politiken” 

Nyhetsartiklar

”Han har ingen empiri som stöder det han påstår”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.