Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Livsavgörande beslut på tvivelaktiga grunder”

REPLIK DN Debatt 29/10. Efter att ha tjänstgjort som nämndeman vid ett antal Migrationsärenden, som nästan uteslutande handlat om överklaganden av Migrationsverkets asylbeslut rörande afghanska ungdomar så delar jag det primära budskapet i Liva Johanssons inlägg, nämligen att livsavgörande beslut för dessa ungdomar många gånger fattas på tvivelaktiga grunder, skriver Lars Wiklund, nämndeman i Stockholms migrationsdomstol.

Livia Johannesson hävdar bland annat att Migrationsverkets representant i Migrationsdomstolen sitter på dubbla stolar, att subjektiva intryck omvandlas till objektiva bedömningar och att rättssäkerheten vid asylbedömningar inte har ökat genom att asylärenden nu behandlas av domstolar i stället för av Utlänningsnämnden. Som nämndeman hos Migrationsdomstolen i Stockholm delar jag de första ståndpunkterna. Den senare har jag inga synpunkter på eftersom jag inte känner till hur Utlänningsnämnden fungerade när den uppfyllde domstolens funktion.

Efter att ha tjänstgjort som nämndeman vid ett antal Migrationsärenden, som nästan uteslutande handlat om överklaganden av Migrationsverkets asylbeslut rörande afghanska ungdomar så delar jag det primära budskapet i Liva Johanssons inlägg, nämligen att livsavgörande beslut för dessa ungdomar många gånger fattas på tvivelaktiga grunder.

Livia Johansson skriver att muntliga förhandlingar ska hållas i domstol ”om Migrationsverket ifrågasätter den asylsökandes trovärdighet”, som om de vore en del av Migrationsverkets utredning. Så är emellertid inte fallet. Muntliga förhandlingar hålls i domstolen efter ett överklagande av Migrationsverkets avvisningsbeslut. Hon menar även att de asylsökande ”tystas” under de muntliga förhandlingarna i rätten. Jag tycker att denna formulering är tveksam men kan hålla med om att förhandlingarna är hårt uppstyrda. Det ges inte mycket utrymme för den asylsökande att själv formulera sina asylskäl. Förhandlingen består praktiskt taget endast av utfrågningar från Migrationsverkets representant och från den asylsökandes biträde. Och det förväntas tydliga svar på frågeställningarna, något som är nog så knepigt, bland annat på grund av språkproblem. Alla frågor och svar översätts av en tolk.

 Det är för mig tydligt att frågorna nästan alltid utgår ifrån en ifrågasättande attityd, att Migrationsverkets uppgift verkar vara att sticka hål på och ifrågasätta trovärdigheten i den asylsökandes berättelse. 

Jag har många gånger ställt mig undrande inför hur och på vilken grund speciellt frågorna från Migrationsverkets representant ställs till den asylsökande i rätten. Det är för mig tydligt att frågorna nästan alltid utgår ifrån en ifrågasättande attityd, att Migrationsverkets uppgift verkar vara att sticka hål på och ifrågasätta trovärdigheten i den asylsökandes berättelse. När svaren blir otydliga saknar jag ofta kompletterande frågeställningar som skulle kunna klargöra svaret. Migrationsverkets representant medverkar inte, eller underlättar inte för den svarande att göra sin berättelse trovärdig. Hen intar inte en objektiv och opartisk inställning som på något vis är behjälplig för den asylsökande att säkerställa sin berättelse. Och den asylsökande har hela bevisbördan.

Det är svåra beslut med stora personliga konsekvenser som ska tas av rätten. Och eftersom bevis ofta saknas i form av intyg, dokument eller annat handlar det nästan alltid om trovärdighetsbedömningar som rätten ska göra. Den asylsökande ska göra det tillförlitligt att han riskerar förföljelse eller sitt liv vid ett återvändande till sitt hemland. Och detta ska ske objektivt utan hänsyn till känslomässiga eller personliga attityder hos de närvarande i rättssalen. Det säger sig självt att detta är mycket knepigt. 

Det finns de som håller sina känslor stången, kanske till och med visar upp en lättsam attityd och de som visar upp en oroad ja, till och med skräckslagen attityd.

Min erfarenhet är att dessa våra personliga egenskaper får en inte oviktig betydelse för domstolens slutliga ställningstagande. Jag har varit med om såväl mera inkännande/engagerade som mera avståndstagande/oengagerade attityder hos rättens olika ledamöter men också hos Migrationsverkets representant och hos den asylsökandes biträde. Och detsamma gäller givetvis för den asylsökande. Det finns de som håller sina känslor stången, kanske till och med visar upp en lättsam attityd och de som visar upp en oroad ja, till och med skräckslagen attityd. Utifrån mina erfarenheter är det uppenbart att dessa mänskliga egenskaper och attityder får betydelse för det slutliga domstolsutslaget.

Jag vill avsluta med ett konkret exempel: I Afghanistan utgör risken för förföljelse eller till och med döden en konkret fara för personer som lämnat den muslimska tron och vid ett eventuellt återvändande vill leva som kristna i hemlandet. Därför utgör djupet av den kristna religiösa övertygelsen här i Sverige en asylgrund. Men vem besitter förmågan att på ett objektivt sätt bedöma djupet av religiös övertygelse? Detta är något som rättens medlemmar förväntas klara av. Utan att blanda in sina egna preferenser. Jag menar att detta är svårt, för att inte säga i det närmaste ogörligt. Åtminstone efter ett antal frågeställningar till den asylsökande om detta som kanske pågått under någon timma. Och där frågorna inte ställts av rätten utan av parternas representanter.

Före anstormningen av asylärenden rörande Afghanska ungdomar till Migrationsdomstolen förhöll jag mig tveksam till kraven på amnesti och uppehållstillstånd i Sverige för dessa ungdomar. Utifrån mina erfarenheter i domstolen har jag ändrat ståndpunkt. Domstolens beslutsgrunder är vanligen alltför svävande och får alltför stora konsekvenser för att detta bör fortgå.

DN Debatt. 29 oktober 2017

Debattartikel

Livia Johannesson, forskare i statsvetenskap, Stockholms universitet:
”Migrationsdomstolarna har ökat rättsosäkerheten”

Repliker

Lagmännen vid migrationsdomstolarna:
”Migrationsdomstolarna har lett till ökad rättssäkerhet”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.