Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-23 16:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/losningar-som-faktiskt-kan-fungera-valjs-bort/

Repliker

”Lösningar som faktiskt kan fungera väljs bort”

REPLIK DN Debatt 28/12. Den rapport om jordbruk som Torbjörn Fagerström och Jens Sundström använder sig av tar till en trollformel som länge använts för att tysta kritiska röster, skriver David van der Spoel, professor i biologi.

Rätta artikel

Torbjörn Fagerström och Jens Sundström (F&S) skrev ”Ingen hållbar framtid utan ett högproduktivt jordbruk” (DN 28/12), utifrån rapporten ”Creating a Sustainable Food Future”. Där ges förslag på hur världen kan producera mat till tio miljarder personer år 2050. Rapporten är tyvärr delvis politisk, det vill säga att vissa förslag väljs bort som ”orealistiska”. Det är en trollformel som har använts länge för att tysta systemkritiska röster. Därför måste såväl rapporten som debattartikeln ifrågasättas.

Det är bra att såväl biologisk mångfald som klimatproblemet nämns som randvillkor och att rapporten samt F&S trycker på vikten av att förebygga avskogning och att restaurera våtmarker. En svaghet är att rapporten inte tar med effekterna av klimatförändringar på människor. Till exempel finns det forskning som pekar på att klimatförändringarna har bidragit till svår torka i Syrien 2007-2010 som i sin tur bidragit till konflikten och flyktingkrisen. 

Lösningar som faktiskt kan fungera väljs bort från början i rapporten. Det står att det är orealistiskt att vi ska lyckas minska konsumtionen av animaliska produkter till nästan noll och att en ärlig fördelning av mat i världen sker. Det är ett politiskt ställningstagande, och att forskare utelämnar alternativ (som de själva kallar för önskvärda) gör att politiker inte kommer att överväga dem heller. Vidare skrivs det att ”när kvalitet och pris på alternativ till kött och animaliska produkter är lika bra som originalet kan köttskatt bli politiskt gångbart”. Men priset på kött är lågt bara på grund av subventioner och kvalitén på alternativ är god nog redan nu. Att ta bort subventioner genom principen att förorenaren (till exempel växthusgaser) ska betala är ett nödvändigt första steg.

F&S anammar rapportens slutsats att jordbrukets produktion behöver växa med drygt 50 procent för att mätta 40 procent fler människor utan att ifrågasätta rapportens antaganden. Men intensivt och storskaligt jordbruk är den kanske viktigaste orsaken till den drastiska minskningen av många arter som världen har vittnat sedan andra världskriget och som kallats det sjätte stora utdöendet. FN:s globala hållbarhetsmål har som grundbult att en lösning för att nå ett av målen inte får försämra förutsättningarna för att nå andra mål. För att återställa den biologiska mångfalden i brukade landskap behövs det en minskning av giftanvändning och att monokulturer måste ersättas med blandjordbruk. Vissa biologer förespråkar att halva jorden borde undantas från mänsklig påverkan. En stor del av jordbruksmarken används i nuläget för uppfödning av köttdjur och genom att ställa om användningen av den marken kan mer mat produceras samtidigt som utsläpp av växthusgaser minskas och den biologiska mångfalden stärks.

Liksom F&S efterlyser jag forskning för att testa hur vi kan återställa biologisk mångfald i ett jordbruk där pesticider undviks i möjligaste mån och där man samtidigt kan upprätthålla en matproduktion som kan mätta världsbefolkningen. Detta kommer kräva företagsamhet baserat på ett annat slags jordbruk än det F&S förespråkar. Slutligen behövs det långsiktig förvaltning av resurser för att nå FN:s globala hållbarhetsmål. Förslag som tycks ”orealistiska” ur marknadsperspektivet som används i rapporten måste omfamnas för att nå en hållbar framtid.