Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-13 11:52

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/lyssna-pa-forskningen-den-visar-avregleringens-problem/

Repliker

”Lyssna på forskningen – den visar avregleringens problem”

REPLIK DN DEBATT 17/10. Vi motsätter oss kraftfullt att forskningen stödjer de teser om avreglering som Fredrik Kopsch driver. I forskningen finns ett överflöd av exempel på avregleringens sociala och ekonomiska följdproblem både i Sverige och internationellt, skriver 87 företrädare för 21 bostads- och stadsutvecklingsrelaterade forskningsämnen vid 12 universitet och högskolor.

Fastighetsekonomen Fredrik Kopsch argumenterar i sin nya SNS-rapport för att ytterligare uppluckra hyresgästers rättigheter för att lösa den svenska bostadskrisen. Detta är i sig inget nytt resonemang, men det blir lite pikant när Kopsch avslutar med att uppmana ansvariga politiker att ”lyssna på forskningen”.

Vi, 87 företrädare för 21 bostads- och stadsutvecklingsrelaterade forskningsämnen vid 12 universitet och högskolor, känner oss påkallade att ställa oss upp och kraftfullt dementera: kom inte med dessa påståenden i våra namn!

Vi bestrider föreställningen om att ”forskningen” på något sätt skulle tala enstämmigt i dessa frågor – och framför allt motsätter vi oss kraftfullt att den stödjer de teser som Kopsch driver. För det finns ändå en grad av samsyn över ämnesgränserna, bara inte i den riktning som Kopsch vill påskina.

På 1990-talet avreglerades den svenska bostadspolitiken radikalt. Det gamla systemet var ekonomiskt ansträngt och avvecklades därför, men ersattes inte av något nytt. Redan några år senare kunde det konstateras att detta var början på en utdragen bostadskris, framför allt i storstadsområdena. På detta följde sedan fler vågor av avregleringar. Problemen kvarstår, och har i viss grad förvärrats.

Vissa av dessa avregleringsivrare sitter på ledarredaktioner och tankesmedjor, andra är baserade på akademiska lärosäten, och gång på gång upprepar de samma visa, trots att deras retorik och idé för länge sedan borde ha nått vägs ände för alla utom de djupast ideologiskt övertygade.

Trots att stegvisa avregleringarna på bostadsmarknaden hittills inte lett till något annat än fördjupade sociala och ekonomiska klyftor, hör vi återigen en bekant melodi: problemet är att vi inte har avreglerat tillräckligt – om vi bara avreglerar lite till så kommer det att bli bättre! Vissa av dessa avregleringsivrare sitter på ledarredaktioner och tankesmedjor, andra är baserade på akademiska lärosäten, och gång på gång upprepar de samma visa, trots att deras retorik och idé för länge sedan borde ha nått vägs ände för alla utom de djupast ideologiskt övertygade.

Det finns här inte utrymme att gå i detaljerad polemik med de specifika argument som Kopsch framför i artikeln och rapporten. Samtidigt beror inte vår ovilja att gå in i en sakargumentation med Kopsch enbart på platsbrist. Den radikala avreglering som Kopsch förordar anser vi utgör helt fel utgångspunkt i en bostadspolitisk debatt, eftersom all diskussion då kommer att onyanserat kretsa kring frågan ”för eller emot avreglering”, vilket fördummar samtalet. I stället behöver vi börja diskutera vad som konkret kan göras för att lösa den nuvarande bostadskrisen med utgångspunkt i det existerande breda forskningsläget på området.

Oavsett våra skilda forskningsområden är vi alla överens om en sak: det finns inte någon vetenskaplig konsensus kring att mer avregleringar kommer att leda till en mer rättvis och fungerande bostadsmarknad som bättre svarar upp mot människors behov och önskemål – särskilt inte för socialt och ekonomiskt utsatta grupper. Tvärtom.

Ett antal världsstäder – inklusive New York, London, Paris och Berlin – har nyligen gått samman och undertecknat en deklaration i vilken de kräver att stater återreglerar avreglerade fastighetsmarknader för att säkerställa en fungerande bostadsförsörjning.

Därför har ett antal världsstäder – inklusive New York, London, Paris och Berlin – nyligen gått samman och undertecknat en deklaration i vilken de kräver att stater återreglerar avreglerade fastighetsmarknader för att säkerställa en fungerande bostadsförsörjning. Många andra städer har följt i deras fotspår. Skulle det inte vara konstigt om Sverige nu gick i motsatt riktning, och avreglerade ytterligare?

Vi, undertecknande av denna artikel, håller i alla fall med Kopsch om en sak: lyssna på forskningen! I den finns ett överflöd av exempel på avregleringens sociala och ekonomiska följdproblem både i Sverige och internationellt. Bostadsfrågan är komplex och saknar ’quick fixes’, men inom den existerande bostads- och stadsutvecklingsforskningen finns ändå många idéer om hur vi kan börja tackla akuta utmaningar som trångboddhet, hemlöshet, boendesegregation och skenande boendekostnader. Låt oss utgå ifrån denna mångfald i stället för den diskrediterade föreställningen om att mer avregleringar är lösningen. 

 

Undertecknare:

Abdellah Abarkan, professor i fysisk planering, Blekinge tekniska högskola

Agatino Rizzo, biträdande professor i arkitektur, Luleå tekniska universitet

Andreas Öjehag-Pettersson, universitetslektor i statsvetenskap, Karlstads universitet

Andrew Byerley, universitetslektor i kulturgeografi, Stockholms Universitet

Andy Karvonen, universitetslektor i urbana och regionala studier, KTH

Ann Legeby, professor i tillämpad stadsbyggnad, KTH

Anna Braide, tekniklektor i Byggnadsdesign, Chalmers tekniska högskola

Björn Hellström, docent, Adjungerad professor i arkitektur, KTH

Brett Christophers, professor i kulturgeografi särskilt ekonomisk geografi, Uppsala universitet

Britt-Marie Johansson, docent i sociologi, Lunds universitet

Burcu Yigit Turan, biträdande universitetslektor i kulturmiljöplanering, SLU

Carina Listerborn, professor i stadsbyggnad, Malmö Universitet

Catharina Dyrssen, professor emerita i arkitektur, Chalmers tekniska högskola

Catharina Gabrielsson, universitetslektor i stadsbyggnad, KTH

Catharina Thörn, docent i kulturstudier, Göteborgs universitet

Dalia Mukhtar-Landgren, universitetslektor i statsvetenskap, Lunds universitet

Daniel Koch, docent i arkitektur, KTH

Dominika V Polanska, docent i sociologi, Uppsala universitet

Ebba Högström, universitetslektor i fysisk planering, Blekinge tekniska högskola

Emma Nilsson, biträdande universitetslektor i arkitekturteori, Lunds universitet

Eric Clark, professor i kulturgeografi, Lunds universitet

Erik Stenberg, universitetslektor i arkitektur, KTH

Eva Andersson, professor i geografi, Stockholms universitet

Glenn Berggård, universitetslektor i arkitektur, Luleå Tekniska Universitet

Greger Henriksson, docent i hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, KTH​

Gunilla Lindholm, universitetslektor i landskapsplanering, SLU

Gunnar Sandin, docent i arkitektur, Lunds universitet

Gunnel Forsberg, professor emerita i kulturgeografi, Stockholms universitet

Guy Baeten, professor i urbana studier, Malmö universitet

Göran Cars, professor i urbana och regionala studier, KTH

Hans Westlund, professor i urbana och regionala studier, KTH

Harald Rohracher, professor i teknik och social förändring, Linköpings universitet

Helena Mattsson, professor i arkitektur, KTH

Hélène Frichot, professor i arkitektur, KTH

Henrietta Palmer, professor i stadsbyggnad, Chalmers tekniska högskola

Hervé Corvellec, professor i företagsekonomi, Lunds universitet

Håkan Thörn, professor i sociologi, Göteborgs universitet

Ida Sandström, universitetsadjunkt i arkitektur, Lunds universitet

Ilda Lindell, universitetslektor i kulturgeografi, Stockholms Universitet

Inga Britt Werner, professor emerita i urbana och regionala studier, KTH

Irene Molina, professor i kulturgeografi, Uppsala universitet

Jennifer Mack, universitetslektor i arkitektur, KTH

Jenny Stenberg, docent i arkitektur och planering, Chalmers tekniska högskola

Jesper Magnusson, universitetslektor i arkitektur, Lunds universitet

Jonathan Metzger, professor i urbana och regionala studier, KTH

Josefin Wangel, docent i landskapsarkitektur, SLU

Julia Fredriksson, forskare i stadsbyggnad, Chalmers tekniska högskola

Karin Bradley, universitetslektor i urbana och regionala studier, KTH

Karin Grundström, docent i arkitektur, Malmö universitet

Katarina Nylund, professor i stadsbyggnad, Malmö universitet

Kristina Grange, professor i stadsbyggnadsteori, Chalmers tekniska högskola

Kristina L Nilsson, professor i arkitektur, Luleå tekniska universitet

Lars-Henrik Ståhl, professor i arkitektur, Lunds universitet

Lina Olsson, universitetslektor i byggd miljö, Malmö universitet

Linda Soneryd, professor i sociologi, Göteborgs Universitet

Lukas Smas, universitetslektor i kulturgeografi, Stockholms universitet

Maria Hellström Reimer, professor i designteori, Malmö universitet

Maria Håkansson, universitetslektor i urbana och regionala studier, KTH

María José Zapata Campos, docent i företagsekonomi, Göteborgs universitet

Mats Franzén, professor emeritus i sociologi, Uppsala universitet

Mattias Kärrholm, professor i arkitekturteori, Lunds Universitet

Mattias Qviström, professor i landskapsarkitektur, SLU

Meike Schalk, universitetslektor i urbana studier och urban teori, KTH

Mekonnen Tesfahuney, professor i kulturgeografi, Karlstads universitet

Nazem Tahvilzadeh, forskare i urbana och regionala studier, KTH

Nils Björling, universitetslektor i stadsbyggnad, Chalmers tekniska högskola

Ola Nylander, professor i arkitektur, Chalmers tekniska högskola

Patrik Zapata, professor i offentlig förvaltning, Göteborgs universitet

Paula Femenías, docent i hållbar omvandling av byggd miljö, Chalmers tekniska högskola

Pernilla Hagbert, forskare i urbana och regionala studier, KTH

Peter Schmitt, docent i kulturgeografi, Stockholms universitet

Richard Ek, universitetslektor i kulturgeografi, Lunds universitet

Roger Andersson, senior professor i kulturgeografi, Uppsala universitet

Rolf Johansson, professor emeritus i landskapsarkitektur, SLU

Sandra Kopljar, biträdande universitetslektor i arkitektur, Lunds universitet

Sara Borgström, biträdande lektor i hållbar stadsutveckling, KTH

Sara Brorström, docent i företagsekonomi, Göteborgs universitet

Staffan Schmidt, universitetslektor design i teori och praktik, Malmö universitet

Sten Gromark, professor emeritus i arkitektur, Chalmers tekniska högskola

Stig Westerdahl, professor i företagsekonomi, Malmö universitet

Ståle Holgersen, universitetslektor i kulturgeografi, Uppsala universitet

Susanne Urban, docent i sociologi, Uppsala Universitet

Tapio Salonen, professor i socialt arbete, Malmö universitet

Thomas Borén, docent i kulturgeografi, Stockholms universitet

Tigran Haas, docent i urbana och regionala studier, KTH

Wiktoria Glad, universitetslektor i teknik och social förändring, Linköpings universitet

Örjan Svane, professor emeritus i hållbar stadsutveckling, KTH