Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-22 13:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/m-och-kd-rubbar-investerarnas-fortroende-for-energipolitiken/

Repliker

”M och KD rubbar investerarnas förtroende för energipolitiken”

REPLIK DN DEBATT 15/5. Ulf Kristersson (M) och Ebba Busch Thor (KD) skriver att målet för den blocköverskridande energiöverenskommelsen bör omformuleras. Syftet är att främja kärnkraften. Genom att skapa osäkerhet om den långsiktiga inriktningen för energipolitiken riskerar partiernas utspel minska investeringsviljan, öka kostnaden för ny elproduktion och därmed också öka klimatutsläppen, skriver företrädare för vindkraftsbranschen och internationella investerare.

Rätta artikel

Enligt Energimyndigheten kommer det att behövas omkring 100 TWh ny elproduktion de kommande dryga 20 åren, bara för att ersätta äldre produktionsanläggningar. Ytterligare investeringar kan behövas för elektrifiering av transportsektorn och industrin. Detta kräver tillgång till kapital till låga kostnader, vilket i sin tur förutsätter att investerare har förtroende för energipolitiken.

Det går inte att överskatta betydelsen av stabila och långsiktiga spelregler. Sedan energiöverenskommelsen slöts 2016 har det tagits beslut om investeringar på 62 miljarder kronor i ny vindkraft. Elproduktionen från denna beräknas bli cirka 19 TWh, dubbelt så mycket som den elproduktion som faller bort när Ringhals 1 och 2 stängs ner.

Den höga utbyggnadstakten för vindkraften, motsvarande en halv kärnkraftsreaktor om året, ger stor och omedelbar klimatnytta genom ökad elexport och elektrifiering. Ny vindkraft kan nu byggas utan stöd, till ungefär halva kostnaden av ny kärnkraft. För en given investering fås därmed dubbelt så mycket elproduktion och klimatnytta.

De snabbt sjunkande kostnaderna för vindkraft beror till stor del på teknikutveckling, men också på lägre kapitalkostnader. Investerare, ofta från länder utanför Sverige, har bedömt den politiska risken som låg i Sverige, vilket attraherar kapital och sänker riskpremien. Den hittills upplevda politiska stabiliteten har gjort Sverige till ett prioriterat land för energiinvesteringar.

Investeringar i kärnkraft innebär en så pass stor finansiell risk att privat kapital inte vill investera de omfattande belopp det rör sig om. Många investerare har inte heller mandat att investera i annat än förnybart. Men oavsett marknadens utveckling framöver, hindrar energiöverenskommelsens nuvarande formulering inte investeringar i kärnkraft.

Målet om 100 procent förnybar elproduktion ligger i linje med generella trender där investerare väljer att satsa på förnybar energi. En undersökning bland drygt 100 internationella investerare visar att skälen är att investeringarna upplevs som trygga och etiska. Risker kopplade till regelverk och osäker politik är det som främst skapar tveksamhet till investeringarna.

I en ny rapport gör Energimyndigheten bedömningen att det är fullt möjligt med en utveckling till ett välfungerande 100 procent förnybart elsystem på marknadsmässiga grunder, om hela samhället strävar mot samma mål.

Om energiöverenskommelsen skulle brytas riskerar resultatet bli att kostnaderna för investeringar i förnybar elproduktion ökar och att utbyggnaden bromsar in. Det skulle minska den långsiktiga försörjningstryggheten, öka kostnaderna för konsumenterna och minska Sveriges möjligheter att snabbt minska de klimatpåverkande koldioxidutsläppen.