Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Repliker

”Markkostnaderna har ökat med 300 procent på tio år”

REPLIK DN DEBATT 12/2. Kommunerna är de aktörer som har störst möjlighet att påverka kostnaden eftersom de sitter på planmonopolet. Därmed påverkar de prisutvecklingen genom att styra utbudet av mark, skriver Björn Wellhagen, Sveriges byggindustrier.

Det är inte priset på kommunernas mark som gör det dyrt att bygga i Sverige. Detta menar SKL:s vd Lena Micko och hänvisar till ny enkätundersökning. Den visar bland annat att genomsnittligt kvadratmeterpris var 2.500 kronor eller lägre för mark avsedd för hyresrätter i nio av tio kommuner.

Sveriges Byggindustrier delar SKL:s omvärldsanalys. Redan 2025 kommer Sverige ha 11 miljoner invånare. Det är den högsta befolkningstillväxten i relation till folkmängd sedan industrialiseringen. En växande andel av befolkningen består dessutom av kapitalsvaga hushåll i behov av bostäder anpassade för deras ekonomi. 

Ett grundläggande problem är magnituden av finansiella förslag som sänker byggtakten och gör det svårare för många att efterfråga en bostad. FI:s skuldkvotsbroms och ränteavdragsbegränsningar för företag är två aktuella exempel. Framtill att dessa strukturfel korrigeras i riksdagen får kommunerna, mer eller mindre rättvist, bära skulden för bostadsbristen.

Samtidigt finns ingen anledning att underdriva kommunernas påverkan på den totala produktionskostnaden. Denna kan delas upp i mark- respektive byggkostnad. Tittar man på hur komponenterna i produktionskostnaden utvecklats över tid står det klart att den post som består av mark har ökat kraftigt – från 15 till 23 procent av kostnaderna de senaste tio åren, samtidigt som totala produktionskostnader har ökat. Det innebär att markkostnaderna i kronor och ören ökat med närmare 300 procent mellan 2006 och 2016. Och kommunerna är de aktörer som har störst möjlighet att påverka kostnaden eftersom de sitter på planmonopolet. Därmed påverkar de prisutvecklingen genom att styra utbudet av mark.

Precis som SKL skriver bör staten bli mer aktiv i arbetet med att hålla uppe en hög och jämn byggtakt. Men detta kan ske på effektivare sätt än att i högkonjunktur ge investeringsstöd till nyproduktion, som i många fall hade byggts ändå.

SKL:s grundtes tycks vara att det är för dyrt att bygga i Sverige. Markprisutvecklingen har varit som störst för bostadsrätter. Därför har SKL valt att fokusera hela sin argumentation på utveckling för nyproducerade hyresrätter. I beräkningen plockar SKL också bort kostnader på markarbeten, räntor och fastighetsbildning, vilket är högst relevanta faktorer att inkludera när man analyserar den sammanvägda produktionskostnaden.

Det genomsnittspris som SKL hela tiden redovisar tar inte heller hänsyn till olika kommuners skilda attraktivitet. De tre storstadslänen svarade för sammanlagt 65 procent av bygginvesteringarna 2016. Därför vore det mer relevant att titta på markkostnaderna i de specifika regioner dit människor i högst utsträckning söker sig för att etablera sig på arbetsmarknaden.

Det är positivt att SKL lyfter fram hur typgodkända hus kan motverka kostnadsdrivande kommunala särkrav. Likaså att lagstiftning kring riksintressen leder till att det byggs mindre än vad som skulle kunna vara möjligt. Precis som SKL skriver bör staten bli mer aktiv i arbetet med att hålla uppe en hög och jämn byggtakt. Men detta kan ske på effektivare sätt än att i högkonjunktur ge investeringsstöd till nyproduktion, som i många fall hade byggts ändå. Möjliggör i stället för fler kapitalsvaga hushåll att kunna kliva över den första tröskeln till ett eget boende genom riktade stöd som Till exempel subventionerat bospar för unga och som garant av säkerheten i hyrköpsmodeller.

DN Debatt.12 februari 2018

Debattartikel

Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL):
”Inte markpriserna som gör det dyrt att bygga bostäder”

Repliker

Björn Wellhagen, näringspolitisk chef, Sveriges byggindustrier:
”Markkostnaderna har ökat med 300 procent på tio år”

Richard Murray, ordförande Förbundet för Ekoparken:
”Vill Lena Micko bygga bostäder i fjällen och i havet?”

David Johnsson, vd Trä- och möbelföretagen:
”Brist på detaljplaner för småhus bromsar byggandet”

Slutreplik från Lena Micko:
”Vi måste arbeta tillsammans för att pressa byggkostnaderna”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.