Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Marknadsstyrningens baksidor behöver bred debatt”

REPLIK. När vi Socialdemokrater säger att vi vill begränsa vinster i skolan gör vi inte det för att vi dogmatiskt ogillar marknaden – utan för att vi förstår den. Vår förhoppning är att politiker av alla färger börjar ta ansvar på riktigt och öppnar för diskussionen om hur vi ska hantera baksidorna av marknadsstyrningen. Kan Suhonen och Pålsson (DN Debatt 19/3) så kan vi, skriver S-ministrarna Anna Ekström och Ardalan Shekarabi tillsammans med Katrin Stjernfeldt Jammeh, S i Malmö.

Att debattörer med så vitt skilda uppfattningar som Daniel Suhonen och Anne-Marie Pålsson kan vara överens i vinstfrågan borde vara en väckarklocka för Sveriges samlade politikerkår. På tjugofem år har Sverige gått från att ha ett av världens mest högpresterande och likvärdiga skolsystem till att vara en internationell medelmåtta. Marknadsreformerna på skolområdet bär inte hela ansvaret för den här dramatiska resultatutvecklingen. Men den som säger att de inte har spelat någon roll blundar för verkligheten.

När idén om skolan som en marknad fick fäste på 1990-talet var förhoppningen att avregleringarna skulle höja kunskapsresultaten, bryta segregationen och leda till en flora av nya pedagogiska alternativ. Med facit i hand måste vi konstatera att det var önsketänkande. Tvärtom har vi sedan dess fått se sjunkande kunskaper, ökad segregation och framväxten av likformiga börsdrakar i skolsektorn.

Artikelförfattarna argumenterar väl för hur vinstintresse i skolan är omöjligt att förena med en likvärdig skola. Samtidigt ser vi att det är aktiebolagen som har växt kraftigast och fortsätter expandera – allt medan den ideella sektorns andel av välfärden står och stampar. Den utvecklingen är väldigt oroande.

Sverige är det enda land i EU som tillåter fria vinstuttag inom den offentligfinansierade skolan. Tillsammans med andra marknadsmekanismer som det fria skolvalet, skolpengen och den närmast fria etableringsrätten av fristående skolor, får det uppenbara och dramatiska konsekvenser.

Ta segregationen i skolan som exempel. Vinstdrivande aktiebolag har, i sin strävan att minimera kostnaderna, starka drivkrafter att försöka locka till sig barn från resursstarka hem – elever som exempelvis inte kräver samma lärartäthet. I synnerhet i ett skolpengssystem som tar relativt liten hänsyn till socioekonomiska förutsättningar. Den drivkraften leder till ännu starkare segregation om den förenas med ett skolval där barn i resursstarka familjer aktivt kan ”välja bort” att gå i skolan med sina resurssvagare grannar, så som är fallet i dag.

Konsekvensen är att möjligheterna för elever från resurssvaga hem att lyckas i skolan i dag är betydligt sämre än för elever från resursstarka hem. Detta, om något, borde tynga ett liberalt hjärta. Tystnaden från de partier som betecknar sig liberala i riksdagen är dock ljudlig – och anmärkningsvärd.

Vi Socialdemokrater menar att det finns ett egenvärde i att elever med olika bakgrund och förutsättningar möts i skolan. Men vi bekymras även över en utveckling där skolsegregationen spiller över i skilda förutsättningar för elever på olika skolor att lära sig så mycket som möjligt. Exempelvis vittnar många huvudmän om att det är svårare att rekrytera och behålla erfarna lärare till skolor med svaga förutsättningar, trots att det är där som de behövs som mest.

När vi Socialdemokrater säger att vi vill begränsa vinster i skolan gör vi inte det för att vi dogmatiskt ogillar marknaden – utan för att vi förstår den. Vi vet att det finns många områden där marknaden fungerar väl. Men på skolområdet är marknadens logik att driva fram skillnader mellan skolor och därmed i förlängningen mellan individer. På en fri skolmarknad kommer elever med olika förutsättningar att sorteras in på olika skolor. Den utvecklingen är väldigt tydlig redan i dag och den är omöjlig att förena med att skolan ska vara likvärdig och fungera som en mötesplats för elever med olika bakgrund.

Naiviteten har funnits både från höger och vänster sida av politiken. Men låt oss istället blicka framåt och konstatera att varje dag utan konkreta lösningar, är en förlust för elever och lärare i den svenska skolan. Vår förhoppning är att politiker av alla färger börjar ta ansvar på riktigt och öppnar för diskussionen om hur vi ska hantera baksidorna av marknadsstyrningen. Kan Suhonen och Pålsson så kan vi.

DN Debatt. 19 mars 2017

Debattartikel

Mats Arnhög, Anne-Marie Pålsson, Daniel Suhonen och Sten Svensson:
”Nej till aktiebolagsskolor ingen höger-vänsterfråga”

Repliker

Peje Emilsson, grundare och ägare Kunskapsskolan:
”Aktiebolagsskolor naturlig del av svenska modellen”

Dan Olofsson, entreprenör:
”Skolors vinst skapas genom professionalism”

Anna Ekström, Gymnasie- och kunskapslyftsminister (S); Ardalan Shekarabi, Civilminister (S) och Katrin Stjernfeldt Jammeh, Kommunstyrelsen ordförande i Malmö (S):
”Marknadsstyrningens baksidor behöver bred debatt”

Marcus Strömberg, vd Academedia:
”En vemodig längtan efter en annan tid”

Slutreplik från Mats Arnhög, Anne-Marie Pålsson, Daniel Suhonen och Sten Svensson:
”Ideella skolor riskerar att konkurreras ut” 

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.