Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Repliker

”Matmomsen är inte lösningen på övervikt och fetma”

REPLIK DN DEBATT 6/6. Karin Wedin och Anders Olshov grundar sin artikel i att andelen människor med övervikt och fetma ökar i Sverige. Detta är onekligen ett problem. Men skribenternas orsaksbeskrivning och förslag på lösningar missar målet, skriver företrädare för Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsföretagen.

Vi behöver mat och dryck för att överleva, men också för att leva sunt och då och då leva gott. Utvecklingen med övervikt och fetma beror inte på enskilda matvaror utan på ohälsosamma levnadsvanor. Det är en mycket viktig distinktion. När Wedin och Olshov ska föreslå lösningar blir det en lång rad åtgärder utan vetenskaplig grund.

Till exempel  föreslår man höjd matmoms med hänvisning till att maten har blivit för billig. Matpriserna är inte lösningen på ökad övervikt och Sverige har redan en hög matmoms jämfört med andra EU-länder. Det är dessutom betydligt billigare att fylla korgen med morötter och broccoli än med chips och godis. Att författarna exemplifierar med prisfall på kött är förbryllande eftersom köttkonsumtionen inte är en direkt orsak till övervikt och fetma.

Deras förslag om punktskatter på fett och socker kan avfärdas med att det saknas vetenskapliga bevis för att punktskatter bidrar till en generellt bättre folkhälsa. Punktskatter kan ändra konsumtionsmönster, men om det faktiskt påverkar människors hälsa är långt ifrån bevisat. Danmark har slopat sin fettskatt, Finland avskaffade sin godisskatt och den norska sockerskatten gynnar mest den svenska gränshandeln. För övrigt sjunker konsumtionen av läsk i Sverige, något som Wedin och Olshov rimligen borde känna till.

Vad man äter och dricker påverkar givetvis men övriga levnadsvanor är också betydelsefulla. Den som gör av med fler kalorier, dvs motionerar och rör på sig, har också större utrymme att konsumera. Detta självklara samband berörs inte alls av Wedin och Olshov. I stället lyfter man fram statistik från andra länder och extrapolerade utvecklingskurvor för att föreslå radikala politiska ingrepp i Sverige.

Livsmedelsbranschen har ett stort inflytande på vad människor köper och äter, och våra respektive branschorganisationer samlar medlemsföretagen i folkhälsofrågan. Inom handeln har vi ett fempunktsprogram och Livsmedelsföretagen arbetar med ett folkhälsoinitiativ. 

Just nu diskuterar vi med Livsmedelsverket hur vi ska kunna förstärka nyckelhålsmärkningen, ett vetenskapligt grundat märke som underlättar för konsumenten. Vi vill göra ännu mer för att guida konsumenterna till nyttigare alternativ, men vi begränsas av ett krångligt regelverk för hälsopåståenden.

Sambandet mellan de produkter som finns på marknaden, människors matvanor och det statistiska hälsotillståndet är betydligt mer komplext än att det kan lösas med höjda skatter och licensierade butiker för läsk och godis. Vi tar gärna en seriös diskussion om hur vi kan hjälpa till och lösa problemet med fetma och övervikt utifrån en vetenskaplig grund.

DN Debatt.6 juni 2018

Debattartikel

Karin Wendin, professor i mat- och måltidsvetenskap vid Högskolan Kristianstad och Anders Olshov, chef för och grundare av Intelligence Watch:
”Matmomsen måste höjas så att vi inte äter ihjäl oss”

Repliker

Karin Brynell, vd Svensk Dagligvaruhandel och Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen:
”Matmomsen är inte lösningen på övervikt och fetma”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.