Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-22 03:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/mer-lan-till-fler-ar-ett-ohallbart-husbygge/

Repliker

”Mer lån till fler är ett ohållbart husbygge”

REPLIK DN DEBATT 1/7. Att lätta på amorteringskraven kan verka lockande, men det kommer snabbt att resultera i ännu högre priser, skriver Martin Hofverberg på Hyresgästföreningen.

Veidekke frågar sig: Vem ska finansiera framtidens bostäder? Det är en relevant fråga som fler borde ställa sig. Men en central frågeställning saknas: vad vi får för pengarna?

Med dagens krav på eget kapital blir nya hyresrätter dyra och det kommer saknas riskvilligt kapital för att producera den mängd bostäder som skulle behövas för att täcka upp behovet. Veidekke nämner det inte i sin i övrigt läsvärda rapport, men hyresrätten fördyras ytterligare av en obalans i skattesystemet, där ägt boende gynnas med rot- och ränteavdrag.

Olika former av statliga subventioner beskylls ibland för att driva priser och dopa marknaden, och det har sannolikt varit fallet med några av de konstruktioner som har funnits för bostadsfinansieringen. Men när dagens i huvudsak privata bostadsfinansiering ska utvärderas efter 25 år, kan vi konstatera att den i allra högsta grad varit prisdrivande, och gjort branschen mindre effektiv. Produktiviteten i byggbranschen minskade med cirka 6 procent per år under perioden 2007-2014. Vi konsumenter betalar alltså mer för mindre.

Att lätta på amorteringskraven kan verka lockande, men det är en åtgärd som, givet de låga räntorna, snabbt kommer resultera i än högre priser, vilket ytterligare ökar på skuldbördan och trösklarna in på bostadsmarknaden för den som vill äga. Hushållens, och snart kommunernas, höga skuldsättning kan inte åtgärdas med mer av samma. Men Veidekke visar på ett förtjänstfullt sätt begränsningarna i dagens finansieringsförutsättningar. Om inte hushållen ska bära bördan, så vem?

Jag menar att politiken måste söka en medelväg mellan statligt och privat risktagande för bostadsproduktionen. Genom en gynnsam mix av investeringsstöd, kreditgarantier och statliga lån kan staten ta över en del av risken och därmed skapa förutsättningar för fortsatt hög byggtakt av rimligt prissatta hyresrätter när konjunkturen viker. I högkonjunktur kan delar av finansieringen strypas för att på så vis lämna rum åt mer privat finansiering, och därmed högre andel ägt. En jämn byggtakt ger förutsättningar för en bättre fungerande byggmarknad med ökad konkurrens, en mer stabil värdeutveckling och på sikt lägre hyres- och prisnivåer. Ett större statligt åtagande kräver dock en omprövning av 90-talets dogmer för den ekonomiska politiken, och därför är Veidekkes rapport ett värdefullt debattinlägg.

Ett otillräckligt utbud av hyresrätter till rimliga hyror, samt decennier av låga räntor och hög värdetillväxt i det ägda beståndet har sannolikt gjort avtryck i hushållens boendepreferenser. Vad som händer om politiken genom reformer för finansiering och rättvisa skatter skapar förutsättningar för mer tillgängliga hyresrätter till lägre hyror, högre produktionstakt totalt och därmed mer stabil värdeutveckling i det ägda kan vi bara spekulera i. Men sannolikt kommer hyresrättens förtjänster bli tydliga för fler.