Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-20 13:18

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/minska-betygens-betydelse-for-antagning-till-hogre-studier/

Repliker

”Minska betygens betydelse för antagning till högre studier”

REPLIK DN DEBATT 6/6. Lars Melin visar med all önskvärd tydlighet att det svenska betygssystemet knappast är trovärdigt. Han efterfrågar en ny professionell tradition och lärare med modet att stå emot påverkan. Han kunde lika gärna hoppas på ett åttonde underverk, skriver Louise Westerberg och Louise Ankarcrona, Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor.

Det går inte att kämpa mot de mekanismer som ligger bakom betygsinflationen. Men, det går att ändra på de bakomliggande orsakerna.

I Finland känner man inte av någon betygsinflation. Det beror på att betygen inte har den livsavgörande betydelse för elevernas framtida liv som de har fått i Sverige. Där finns det flera alternativa vägar in till högre studier och högskolorna har större frihet att rå över sin antagning.

Det var det som var tanken när friskolereformen infördes. De kommunala skolorna skulle konkurrensutsättas och kvaliteten på gymnasieskolorna höjas när elever skulle söka sig till de skolor som ansågs bäst förbereda dem för högre studier. Universitet och högskolor skulle sätta upp egna kriterier för sin antagning, med olika ingångar utifrån betyg i specifika ämnen, antagningsprov och/eller andra väl specificerade kriterier.

Att betyg och inte kunskap har hamnat i fokus i de svenska skolorna har resulterat i allt sämre förberedda studenter i högskolan

Därför infördes de målrelaterade bokstavsbetygen IG, G, VG och MVG. Det skulle inte gå att använda dem rakt av som urvalsinstrument för högre utbildning, eftersom de var i bokstavsform, inte i siffror. Elevernas fokus, när de söker gymnasium blir då kunskap.

Nu är det tvärtom. Elevernas fokus, när de söker gymnasieskola, hamnar nu på betygen. I vilken skola kan jag med minsta möjliga ansträngning få så höga betyg som möjligt så att jag kommer in på den utbildning jag önskar? 

Hur blev det så? Det som hände var att, precis när bokstavsbetygen infördes, så blev det regeringsbyte. Friheten för högskolorna att rå över antagningen blev det ingenting av. Nu skulle bokstavsbetygen räknas om för att, med två decimaler när, användas lika i alla högskolor och universitet. Alla betyg, i alla ämnen, skulle räknas, oavsett vilken utbildning man sökte. Alla kurser under alla tre gymnasieåren skulle räknas.

I Finland kan den som inte gjort så bra ifrån sig under de första gymnasieåren ändå komma in på en eftertraktad utbildning genom att välja att skriva studentexamen i fyra ämnen som meriterar till den särskilda utbildningen.

Eftersom det är skolan som sätter betygen så kom betygsinflationen som ett brev på posten, nu när alla betyg i alla kurser upplevdes som livsavgörande. Detta är en viktig faktor bakom den ökande stress som tonåringar upplever. Det går inte att misslyckas på en enda kurs under de tre gymnasieåren.

Att betyg och inte kunskap har hamnat i fokus i de svenska skolorna har resulterat i allt sämre förberedda studenter i högskolan, där man nu ofta måste erbjuda grundläggande gymnasiekurser för att studenterna ska kunna påbörja sina studier.

I Finland kan den som inte gjort så bra ifrån sig under de första gymnasieåren ändå komma in på en eftertraktad utbildning genom att välja att skriva studentexamen i fyra ämnen som meriterar till den särskilda utbildningen. Misslyckas hen med det, så kan hen senare studera i förväg definierad litteratur. Genom ett antagningsprov kan hen sedan visa att hen tillgodogjort sig de förkunskaper som utbildningen kräver.

Ett liknande system skulle i Sverige innebära en positiv utveckling på många fronter; betygsinflationen minskar eller försvinner helt, studenterna skulle vara bättre förberedda för sina högre studier och den betygsrelaterade stressen för gymnasieungdomar skulle dämpas. Och med fokus på kunskap i stället för på betyg skulle lärarnas uppdrag underlättas och kunskapsresultaten i skolorna förbättras.