Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-26 16:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/misstag-att-inte-se-jarnvagens-roll-for-ett-transporteffektivt-samhalle/

Repliker

”Misstag att inte se järnvägens roll för ett transporteffektivt samhälle”

REPLIK DN DEBATT 8/4. I ett längre perspektiv måste järnvägens kapacitet byggas ut kraftfullt för att den ska kunna spela en roll i framtidens fossilfria Sverige. Det bästa sättet är tveklöst att separera snabba och långsamma tåg genom att bygga nya stambanor. Då kan antalet godståg kan flerdubblas samtidigt som vi får en robustare järnväg, skriver Crister Fritzson, SJ, och Ted Söderholm, Green Cargo.

Rätta artikel

Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige, skriver relevant och engagerat om flera konstruktiva åtgärder för att ställa om transportsektorn och reducera dess utsläpp i enlighet med regeringens klimatmål. Vi håller med om att alla trafikslag aktivt måste minska sin miljöbelastning och vi är övertygade om att alla trafikslag behövs – både i dag och i en framtid. Men att inte tydligt peka ut järnvägens roll när ett transporteffektivt samhälle ska prioriteras tror vi är ett misstag.

Låt oss konstatera, järnvägen är redan ett elektrifierat trafikslag. En tågresa är cirka 20.000 gånger mer klimatsmart än en genomsnittlig bilresa på sträckan Stockholm – Göteborg, det innebär att du kan åka tåg 1 gång per dag i 54 år för att nå utsläppet från en enda bilresa. På motsvarande sätt kommer ett godståg 900 mil medan en lastbil endast når 2 mil, med samma koldioxidutsläpp. Att reducera utsläppen genom att målmedvetet styra mot att en större del av transporterna utförs på järnväg är således den i särklass lägst hängande frukten. Både i ett perspektiv till 2030 men även, minst lika viktigt, här och nu.

Den skissade omställningen av transportsystemet måste ske samtidigt som Sveriges befolkning växer historiskt snabbt. Om 20 år är vi två miljoner fler invånare i Sverige. Vi vet att behovet av personresor och godstransporter kommer att öka kraftigt.  Trafikverket prognosticerar att godstransporterna ökar med 40 procent till 2030. Och på persontransportsidan står redan i dag bilen för över 75 procent av alla resor längre än 10 mil.

Vi måste våga fråga oss var elen gör störst nytta, det vill säga göra en jämförelse av elförbrukningen mellan olika transportslag i förhållande till utfört transportarbete.

Järnvägstransporter har flera fördelar. Ett dubbelspår har samma kapacitet som en femtonfilig bilväg, men tar en bråkdel av utrymmet. Järnvägstransporter i Sverige är i det närmaste fria från utsläpp av växthusgaser men också fria från mikropartiklar från däck och vägbana som elfordon fortsatt åsamkar. Tågens låga luftmotstånd och låga rullmotstånd gör att samma transport med en eldriven bil behöver cirka tre gånger så mycket energi. Vi måste våga fråga oss var elen gör störst nytta, det vill säga göra en jämförelse av elförbrukningen mellan olika transportslag i förhållande till utfört transportarbete.

Siffror från Järnvägsgruppen på KTH visar att det går en lastbil genom Skåne var femtonde sekund på väg till eller från Danmark och kontinenten. Tågets högre kapacitet gör att de skulle kunna ersättas av ett godståg var 40:e minut. I dag kör enbart Green Cargo 400 godståg per dygn i Sverige. Det motsvarar cirka 10.000 lastbilstransporter. Det vore givetvis en fördel om fler lastbilar i stället kunde vara godstågstransporter, inte bara utifrån miljö- och klimataspekter utan också ur ett vägtrafiksäkerhetsperspektiv.

Vi vet alla att järnvägsanläggningen är sliten och hårt belastad. Senaste åren har Trafikverkets anslag för underhåll och återinvesteringar ökat och man är på väg att betala av underhållsskulden för de stora stråken. Men vi har en lång rad av åtgärder kvar. I den nationella planen för de kommande åren finns också flera trimningsåtgärder som för en begränsad summa kommer att ge positiva effekter i närtid för järnvägens funktion och kapacitet.

I det något längre perspektivet är det emellertid oundvikligt att kapaciteten måste byggas ut kraftfullt om järnvägen ska kunna spela en roll i utvecklingen av framtidens fossilfria Sverige. Det bästa sättet är tveklöst att separera snabba och långsamma tåg genom att bygga nya stambanor. När de snabba persontågen inte riskerar att köra ikapp de långsamma kan vi växla ut mer kapacitet – antalet godståg kan därmed flerdubblas – och skapa en robustare järnväg.

Det krävs en omställning av transportsektorn för att Sverige ska nå klimatmålen och vi både är, vill och måste vara en självklar del av lösningen.