Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-16 08:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/missvisande-att-bara-peka-ut-befolkningstillvaxten/

Repliker

”Missvisande att bara peka ut befolkningstillväxten”

REPLIK DN DEBATT 19/6. Lars Arvid Boisen med flera skriver att befolkningsökningen, särskilt i Afrika, är den främsta orsaken till våra globala miljö- och klimatproblem. Vi anser att det är viktigt att väga in andra faktorer, såsom överkonsumtion i rika länder, i den diskussionen, skriver tre forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Författarna till debattartikeln hänvisar till en rapport från FN:s klimatpanel från 2014, samt den globala rapporten om biologisk mångfald och ekosystemtjänster som nyligen publicerades av IPBES (Intergovernmental science-policy platform on biodiversity and ecosystem services) för att motivera sitt resonemang. Båda dessa rapporter tar upp ekonomisk tillväxt och befolkningstillväxt som hot mot vår framtida miljö. Artikelförfattarna lyfter dock bara fram befolkningstillväxten och då särskilt i Afrika, som det största hotet.

Vi anser dels att det är missvisande att peka ut enbart befolkningstillväxten i vissa länder som problemet, och dels att det är problematiskt att sätta befolkningstillväxten främst i en diskussion om vad som hotar vår framtid.

Angående befolkningstillväxten så är det tre olika grundläggande drivkrafter som behöver beaktas i framtidsscenarier för miljön och klimatet

• hög befolkningstillväxt i länder med låg konsumtion per person,

• ökning av levnadsstandarden i folkrika länder med långsam befolkningstillväxt och låg nuvarande konsumtion per person, och 

• fortsatt hög konsumtionen per person i rika länder. 

Alla tre bidrar till hotbilden mot biologisk mångfald och ekosystemtjänster, och till klimatförändringar.

Artikelförfattarna väljer att inte nämna att både klimatrapporten och IPBES-rapporten tar upp den ojämlika fördelningen av resurser mellan länder och folkgrupper som ett viktigt hot. 

Ett tydligt exempel är vår klädkonsumtion. Svenskar köper i genomsnitt 13 kg kläder och textilier per person och år, medan det globala genomsnittet ligger på 9 kg. För varje kilo bomullstextilier krävs 10.000 till 30.000 liter vatten. Bomullen kräver konstbevattning och stora mängder bekämpningsmedel. Ett annat exempel från vår egen forskning är hur Sverige har investerat i en trädplantage i Uganda med syftet att kompensera för svenska koldioxidutsläpp. Plantagen tvingade bort folk som tidigare odlade sin mat där, och bidrog också till en kraftig minskning av den biologiska mångfalden. Liknande investeringar i fattiga länder sker i dag på stor skala.

De flesta av oss som lever i Sverige använder en oproportionerligt stor del av jordens resurser jämfört med människor i fattigare länder. Därför föreslår vi att Sverige och EU fokuserar på att hitta lösningar så att vi som är medel- och höginkomsttagare använder en mindre, och mer rättvis, del av jordens naturresurser.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Rätta artikel

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt