Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Repliker

”Naiva föreställningar om samverkan”

REPLIK. Vi välkomnar Regeringens forskningsproposition (DN Debatt 28/11) och ambition om att höja kvaliteten och skapa bättre och mer långsiktiga förutsättningar för svensk forskning. Men för att inte riskera skjuta bredvid målet behöver synen på samverkan nyanseras och bättre förstås, skriver tre forskare.

Samverkan framhålls allt oftare som nödvändig för att möta flera av nutidens utmaningar, exempelvis i fråga om miljö, hälsa och socialt välbefinnande. Nu senast av Helene Hellemark Knutsson i regeringens forskningsproposition (DN  Debatt 28/11). Och i onsdags skrev forskningsministern att den utredning som hon nu tillsätter ska fokusera på bland annat samverkan mellan lärosäten och övriga samhället. Detta är också i linje med regeringens satsning på strategiska samverkansprogram som lanserades strax före sommaren.

Förväntningarna är höga. Komplexa problem kräver samverkan. Underförstått finns krav på att nyttiggöra forskning. Det handlar om stärkt innovationskraft, fler jobb, och främjandet av en hållbar utveckling. Tilltron till att samverkan genererar ny kunskap som enkelt kan omsättas till nytta är alltså hög. Men att samverka är inte enkelt. Förväntningarna om vad samverkan innebär och ska leda till är ofta naiva och stundtals motstridiga, vilket kan motverka dess syfte. För att varken regeringen eller lärosätena ska falla offer för kortsiktighet och skjuta bredvid målet behövs mer detaljerade kunskapsunderlag om hur, när och av vilka aktörer kunskapssamverkan bör bedrivas.

För det första behöver motstridiga och naiva föreställningar om samverkan synliggöras och bemötas i forskning om kunskapssamverkan. Föreställningarna baseras inte sällan på olika sektorers kulturer, förväntningar, åsikter och ibland direkta intressemotsättningar. Ofta väcker förslag om ökad samverkan oro. Inom akademin är man orolig för att forskningens integritet ska stryka på foten. Industrin hyser farhågor om att innovationer ska exploateras eller stjälas. Under ytan råder dessutom en vetskap inom akademin om att sektorsöverskridande kunskapsproduktion ännu inte skattas högt meritmässigt.

För det andra behöver den polariserade synen på kunskapssamverkan nyanseras. Å ena sidan ses samverkan som en torghandel där samverkan alltid är att föredra. Å andra sidan betraktas samverkan med elfenbenstornsmentalitets skepsis mot att övriga samhällssektorer alls bör delta i forskningen. Polariseringen riskerar att leda till att aktörer i försök att samverka talar förbi varandra, så att man varken når en kunskap som är bred och sektorsöverskridande eller smal och välfokuserad. Det behövs samförstånd om att skilda problemområden förutsätter en kunskapsutveckling baserad på olika typer och grader av samverkan. Därutöver får inte ropen på samverkan likställas med tillämpad forskning och därigenom överrösta det fortsatt stora behovet av grundforskning.

Vårt nyss uppstartade projekt, som ett av åtta projekt inom ramen för forskningssatsningen om Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning – svensk forskning och högre utbildning i ett internationellt sammanhang, syftar till att öka förståelsen om just detta.

Samverkan är ingen garanti för kunskapsutveckling eller innovationsförmåga. Vi hoppas att regeringen och berörda lärosäten anammar den insikten och därför låter sig informeras om den forskning som bedrivs på området.

DN Debatt.28 november 2016

Debattartikel

Helene Hellmark Knutsson (S):
”Höjda basanslag ska öka kvaliteten i forskningen”

Repliker

Forskarna Maria Grafström, Anna Jonsson och Mikael Klintman:
”Naiva föreställningar om samverkan”

Professorerna Mats Benner och Sverker Sörlin:
”Studenterna nedprioriteras i forskningspropositionen”

Sveriges unga akademi:
”Söka kunskap viktigare än samverkan”

Göran Arrius, ordförande Saco:
”Ingen reell höjning av basanslagen”

Slutreplik från Helene Hellmark Knutsson (S):
”Vi vill se över resurstilldelningen” 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.