Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Nationalekonomerna blandar äpplen med päron”

REPLIK. ”Skillnaden i förvärvsarbete mellan infödda och invandrare är nämligen betydligt större i Sverige än i praktiskt taget alla andra västländer”, skriver nationalekonomerna Assar Lindbeck och Mats Persson på DN Debatt (2/4). Tvärsäkra på att sysselsättningsgraden för utlandsfödda är ett rimligt mått på integration drar de slutsatsen att det är ”omoraliskt att uppmuntra invandring när man inte lyckas bättre att erbjuda invandrarna arbete och bostad”, skriver forskarna Håkan Håkansson och Alexandra Waluszewski.

Det verkar inte ha slagit författarna att vårt lands lägre sysselsättningsgrad för utlandsfödda kan bero på olikheter i vilka som är invandrare i respektive land. Ta till exempel vårt grannland i väster: Är det för att Norge är skickligt på integration som tiotusentals svenskfödda uppträder som positiva "pinnar" bland utlandsfödda i den norska sysselsättningsstatistiken? Eller beror det helt enkelt på att de som gett sig iväg för att arbeta vill toppa avkastningen på sin utbildning och sina arbetslivserfarenheter genom att jobba utomlands?

En betydande del av de människor som ”invandrat” till Sverige är inte av ovan nämnda typ, utan sådana som flytt hals över huvud för att bomberna regnat över deras hus och arbetsplatser. De har alltså inte frivilligt sökt sig från ett land till ett annat för att öka den ekonomiska nyttan av sin utbildning och/eller praktiska erfarenheter. De har på grund av krig, konflikter och förföljelse tvingats lämna sitt hem, sitt arbete, sina sociala och ekonomiska nätverk. Innan de ens kan fundera över hur de skall bidra till sysselsättningsgraden i det nya landet måste de fixa överlevnadsgraden.

Givet den stora andelen utlandsfödda som inte invandrat för att maximera avkastningen på sina arbetslivsförmågor, utan tvingats att fly, är då en sysselsättningsgrad kring 60 procent något att förfasas över? Eller är den, i jämförelse med länder där den dominerande andelen utlandsfödda är sådana som invandrat just för att använda sina erfarenheter som rörmokare, snickare, sjuksköterskor, undersköterskor, läkare osv, en rimlig bas som självfallet måste förbättras i det långsiktiga integrationsarbetet?

Det mest häpnadsväckande i Assar Lindbeck och Lars Persson slutsats att ”vårt land har hanterat integrationen sämre än de flesta länder” är kanske inte att den baseras på en "vi-blandar-äpplen-och-päron"-ekonomisk analys, där det under det homogena begreppet ”invandrare” döljer sig en rejäl dos heterogenitet eller variation. Det mest absurda är istället att de använder sysselsättningsgrad som moraliskt argument för att begränsa mottagandet av utlandsfödda. Hur de utlandsföddas sysselsättningsgrad, eller överlevnadsgrad, ser ut om de blir kvar i lägren i Libyen eller Libanon är en icke-fråga i en denna post-mänskliga-rättigheter-baserade analys.

DN Debatt. 2 april 2017

Debattartikel

Assar Lindbeck och Mats Persson, professorer i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet:
”Missvisande att hävda att integrationen blivit bättre”

Repliker

Anders Nilsson, författare till boken "Flyktingkrisen och den svenska modellen":
”Underskattar utlandsföddas sysselsättning”

Forskarna Håkan Håkansson och Alexandra Waluszewski:
”Nationalekonomerna blandar äpplen med päron”

Slutreplik från Assar Lindbeck och Mats Persson:
”Risk att integrationen blir ännu sämre” 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.