Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Nedlagd kärnkraft påverkar elpriset men inte utsläppen”

Det europeiska utsläppshandelssystemet, som ingår i den europeiska klimatlagstiftningen, gör att det paradoxalt nog inte spelar någon roll för koldioxidutsläppen om vi bygger ut, behåller eller lägger ned den svenska kärnkraften. Därmed spelar det heller ingen roll om vi i Sverige höjer effektskatten på kärnkraft eller ej, skriver miljökonsulten Magnus Nilsson.

James Hansen, tidigare klimatforskare vid amerikanske rymdflygstyrelsen NASA, säger sig vara förfärad över planerna på att höja effektskatten på svensk kärnkraft eftersom han räknar med att detta ska leda till att utsläppen av koldioxid ökar dramatiskt.

Hansen bor och verkar i USA och det kan möjligen förklara varför han inte känner till hur det europeiska utsläppshandelssystemet fungerar. Med nuvarande europeiska klimatlagstiftning spelar det nämligen paradoxalt nog ingen roll för koldioxidutsläppen om vi bygger ut, behåller eller lägger ned den svenska kärnkraften, och därmed inte heller om vi i Sverige höjer effektskatten på kärnkraft eller ej.

Så här fungerar det:

EU:s direktiv om utsläppshandel innebär i sin nuvarande utformning att det från 2013 och framåt kommer att utfärdas totalt ca 58 miljarder utsläppsrätter som de ca 12 000 då kallade stationära anläggningar som inom EU och EFTA (Island, Liechtenstein och Norge) som ingår i utsläppshandelssystemet kan utnyttja för att täcka sina koldioxidutsläpp. Av denna mängd har redan knappt 4 miljarder redan överlämnats till Kommissionen för att täcka utsläpp under 2013 och 2014. Totalt återstår från och med 2015 (för all framtid!) således ett utsläppsutrymme på dryg 54 miljarder ton.

I oktober 2014 beslöt dock EU-ledarna att minska den framtida utgivningen av utsläppsrätter med cirka 9 miljarder utsläppsrätter. Kommissionen arbetar just nu med att ta fram de justeringar av direktivet som fordras för att denna justering ska omsättas i tvingande lagstiftning. I praktiken är därmed det återstående utsläppsutrymmet inte 54 utan bara ca 45 miljarder ton.

Storleken på detta utsläppsutrymme regleras i detalj i EU:s lagstiftning och ligger fast oavsett om vi till exempel i Sverige bygger ut, behåller eller lägger ned kärnkraften. Hur stora de framtida utsläppen blir påverkas inte heller av om Tyskland använder mer eller mindre kolkraft eller av i vilken utsträckning vi bygger ut vindkraften. Huruvida priset på utsläppsrätter är högt eller lågt har inte heller någon betydelse.

Att det förhåller sig på detta sätt (och att Hansen således missförstått) framgår tydligt och klart för den som bemödar sig om att läsa och förstå direktivet om utsläppshandel (inklusive tilläggslagstiftning).

Huruvida svenska kärnkraftverk drivs under sin fulla tekniska livslängd har därmed ingen påverkan på utsläppen, men lär däremot leda till att efterfrågan på utsläppsrätter och därmed priset stiger. I förlängningen lär en förtida avveckling av kärnkraften därmed leda till att priset på elström blir högre, däremot har det paradoxalt nog ingen effekt på utsläppen.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.