Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Repliker

”Norrköping visar de positiva effekterna med höghastighetsjärnväg”

REPLIK DN DEBATT 20/4. Påståendet att satsningen på höghastighetsjärnväg skulle förhindra investeringar i infrastruktur håller inte – i Norrköping är läget det omvända, skriver Norrköpingspolitikerna Lars Stjernkvist (S) och Ingrid Cassel (M).

Sedan flera år pågår en debatt om ny järnvägs betydelse för svensk tillväxt och ekonomi. Nu senast rekommenderade sju aktningsvärda professorer och forskningsledare inom ekonomi, transport och miljö att hela projektet med höghastighetsbanor läggs på skräphögen. Det kallas för en ”dålig affär för samhälle och klimat” och ”gökunge”, som kommer äta upp andra nyttiga samhällsinvesteringar.

Vi brukar säga till er som tvivlar på de positiva effekterna med höghastighetsjärnväg – kom till Norrköping. Kom och se vilka effekter bara beskedet har gett för bostadsbyggandet, stadsutvecklingen och näringslivet. Lyftkranarna reser sig över staden och man kan knappt gå ett kvarter genom centrala Norrköping utan att stöta ihop med en man eller kvinna klädd i neonfärgade arbetskläder och hjälm på huvudet.

Norrköping är en gammal industristad med många ålderstigna och slitna hus. Med den kreativa förvandling som pågår blåses nytt liv i dessa karaktäristiska byggnader. Bostäder, kontor och nöjeslokaler blommar upp på attraktiva platser i centrala staden. Och vad gäller andra nödvändiga investeringar, som en del varnar för inte kommer att bli av, har Norrköping redan börjat.

Vi bygger en ny godsjärnväg – Kardonbanan, en viktig pusselbit för att möjliggöra Ostlänken – den del av höghastighetsjärnvägen som ska gå mellan Stockholm och Linköping. Kardonbanan frigör utrymme för både Ostlänkens spår genom Norrköping och stadsutvecklingen med nya bostäder och verksamheter. Men den nya godsjärnvägen röjer inte bara väg för Ostlänken, ett annat viktigt syfte är att effektivisera hanteringen och öka andelen gods som fraktas på järnväg. Därtill byggs nya bil- och cykelvägar samt flera broar i samband med Kardonbanan. Så påståendet att satsningen på höghastighetsjärnväg skulle förhindra investeringar i infrastruktur håller inte – i Norrköping är läget det omvända.

Med byggstarten av Ostlänken bara några år bort står Norrköping inför sitt största stadsutvecklingsprojekt någonsin. Detaljplanering, förprojektering och fastighetsaffärer pågår och ett nytt politiskt utskott för stadsutveckling genom infrastruktur och kollektivtrafik har bildats. Nya stadsdelar växer fram och ett helt nytt resecentrum ska byggas. Tillsammans med de fyra andra kommunerna längs Ostlänken, region Östergötland och landstinget Sörmland, har vi slutit avtal med Sverigeförhandlingen att medfinansiera Ostlänken med 525 miljoner kronor – samt bygga 55.000 nya bostäder. Varför säga nej till det?

Den förra regeringens beslut om Ostlänken bidrog till en katapulteffekt för byggande och arbetstillfällen i Norrköping. Vi välkomnar den nuvarande regeringens inbjudan till diskussion om höghastighetståg med Allianspartierna och Vänsterpartiet, och hoppas på fler positiva besked för landets utveckling längs järnvägen. Fler kommuner kan göra resan – Norrköping har redan kommit en bra bit på väg.

DN Debatt.20 april

Debattartikel

Sju professorer och forskare:
”Höghastighetståg dålig affär för samhället och klimatet”

Repliker
Catharina Elmsäter-Svärd, Sveriges Byggindustrier, och Pia Lagerlöf, Swedtrain:
Varför säga nej till 285.400 nya bostäder?

Mats Berg, professor järnvägsteknik, KTH; Evert Andersson, professor emeritus, KTH och Bo-Lennart Nelldal, professor emeritus, KTH:
”Officiella reseprognoserna försummar viktiga faktorer”

Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelseordförande, Norrköping och Ingrid Cassel (M), oppositionsråd, Norrköping:
”Norrköping visar de positiva effekterna med höghastighetsjärnväg”

Slutreplik från sju professorer och forskare:
”Samhällsekonomisk kalkyl bättre än politisk kohandel”

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.