Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Nytt sätt att odla kan fånga koldioxid”

REPLIK. Om man med ”geoingengeering” och ”terraforming” (DN Debatt 21/10) menar stora plantager med kolfångande växter som tränger ut matproduktionen så är ”geoingengeering” och ”terraforming” förstås riktigt dåliga idéer. Men det finns en form av geoingengeering och terraforming som kan göras säker, och som är cirka 10 000 år gammal, och som redan nu lägger beslag på 40 procent av planetens landyta, skriver Peter Sylwan.

Denna verksamhet kan mycket väl kan användas till att både fånga in koldioxid från atmosfären och lagra den i jorden. Samtidigt som den producerar mat åt en växande befolkning och ersätter fossil energi med solenergi. Den kallas jordbruk!

Visst – den sortens jordbruk vi bedriver i dag är ingen bra kolfångare. Hugger man ner skog och plöjer upp marken så försvinner kolet från jorden och går upp i atmosfären. Men det betyder ju också att om man i stället slutar plöja och odlar växter som växer år efter år från samma rötter – som skogens träd och markens gräs – så kryper kolet tillbaka ner i marken igen. Och det är inga små mängder det handlar om.

Forskning på SLU visar att under de senaste 40 åren har Sveriges lantbrukare skött sina marker med växter och metoder som gjort att de fångat in mer än 2 miljoner ton koldioxid per år. Jämför man med Sverige bruttoutsläpp på ca 50 miljoner ton låter det ju inte som så mycket. Men jämför man med våra nettoutsläpp på 10 miljoner ton när man dragit bort de cirka 40 miljoner ton som skogsbruk och skogsträd fångar in så blir det ju hela 20 procent.

Det lantbrukarna gjort är att odla mer gräsvallar och betesmarker till det snabbt ökande antalet nöjeshästar. Och det är klart – vill man inte äta häst så har ju kolfångsten med hjälp av gräsvallar och betesmarker trängt undan den tänkbara livsmedelsproduktionen från den marken.

Men poängen är en annan: vallen, skogen och gräsmarkerna är bra på att fånga in och begrava kol i marken därför att de sällan eller aldrig plöjs. Marken är alltid skyddad av täckande växter och jorden är året om genomvävd av levande rötter som skickar ner mycket kol i marken.

Med hjälp av ny teknik och modern växtförädling är det fullt möjligt att odla jordbruksmark som om den var vall, gräsmark eller skog och ändå producera vete, havre, korn, majs, ärter, åkerbönor och raps. Dessutom kan marken leverera fossilfri bioenergi av restprodukter som alls inte konkurrerar med maten. I halmen från ett hektar höstvete finns det kol motsvarande 10 ton koldioxid som kan ersätta lika mycket fossil koldioxid med kol som ingår i ett soldrivet kretslopp. Och varje år odlar Sveriges lantbrukare höstvete på över 300 000 hektar. Halm istället för olja, kol eller naturgas från 300 000 hektar betyder 3 miljoner ton mindre fossilt koldioxid i atmosfären.

Hur mycket kol som kan begravas i marken eller ersättas med bioenergi med hjälp av jordbrukare som geoingenjörer är det ingen som kan säga säkert. Forskning, teknik och incitament saknas. Men den dagen det satsas tillräckligt på ny forskning, avancerad växtförädling, sofistikerad ny odlingsteknik och pengar för att ge jordbrukarna betalt för varje ton kol de gräver ner i marken skulle jordbruket bli en riktig spännande och ansvarsfull form för geoengineering. Då blir ju negativa utsläpp något riktigt positivt.

DN Debatt. 21 oktober 2016

Debattartikel

Sju forskare:
”Oansvarigt välja oprövad teknik för att rädda klimatet” 

Repliker

Filip Johnsson, professor Uthålliga energisystem, Chalmers:
”Ologiska slutsatser om negativa utsläpp”

Peter Sylwan, vetenskapsjournalist:
”Nytt sätt att odla kan fånga koldioxid”

Anders Lyngfelt, professor, Energi och miljö, Chalmers:
”Respektlös argumentation utan kunskaper”

Henrik Karlsson, Biorecro:
”Sverige måste börja nu med negativa utsläpp” 

Slutreplik från sju forskare:
”Ansvarslöst fördröja omställningen till fossilfritt” 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.