”Oetiskt utvärdera verksamheten med egna forskare” - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Repliker

”Oetiskt utvärdera verksamheten med egna forskare”

SLUTREPLIK DN DEBATT 5/8. Kriminalvårdens egna forskare och/eller medlemmarna i vetenskapliga rådet är också författare till samtliga rapporter/utvärderingar som publicerats under 2018. Frånvaron av oberoende forskare i granskning av verksamheten är alarmerande ur etisk synpunkt, skriver forskarna Anders Bruhn och Odd Lindberg.

Elisabet Åbjörnsson Hollmarks replik på vår artikel om Kriminalvårdens slutenhet är svår att kommentera eftersom den till stora delar är så allmänt hållen, ungefär som en presentationstext på myndighetens hemsida. Vad vi försökte ta upp är den praxis som utvecklat sig när det gäller forskning på senare år inte olika formella programdeklarationer. Tre kommentarer vill vi dock göra:

1. Det må vara hänt, som Hollmark skriver, att vetenskapliga rådet och de anställda forskarna tillsammans täcker in ett stort antal vetenskapliga kompetenser. Än viktigare i sammanhanget är dock att representanter för den medicinska inriktningen så tydligt dominerar. Forskningsledaren är medicine doktor i epidemiologi. Åtskilliga har också tydlig anknytning till Karolinska institutet. 

Kriminalvårdens egna forskare och/eller medlemmarna i vetenskapliga rådet är också författare till samtliga rapporter/utvärderingar som publicerats under 2018. Frånvaron av oberoende forskare i granskning av verksamheten är alarmerande ur etisk synpunkt. Att exempelvis låta egna forskare utvärdera den egna programverksamheten strider mot god utvärderingssed.

2. De projekt som beviljas eller ges tillträde ”ska vara till nytta för kärnverksamheten” skriver Hollmark. Det har vi självklart förståelse för. Vad vi ifrågasätter är den snäva och tendensiösa bedömningen om vad som anses vara sådan nytta. Om vi tar vårt exempel med barn till föräldrar i fängelse: Har inte Kriminalvården nytta i rehabiliteringsarbetet av ökad kunskap om hur förutsättningarna för en fungerande relation mellan dessa barn och den intagne föräldern kan förbättras? 

Eller exemplet med surveystudien: Borde inte myndigheten ha nytta av att kunna se hur personalens syn på yrkesroll, arbetsmiljö och ledningsorganisation har utvecklats de senaste tio åren nu när man står inför omfattande nyrekryteringar? Tilläggas bör att all forskning innebär visst risktagande för uppdragsgivaren eftersom nyttan avgörs i efterhand när resultaten kommer.

3. Hollmark skriver att ”Alla forskningsförslag granskas utifrån relevans och vetenskaplig kvalitet, och viktas mot pågående forskning, genomförbarhet och förväntad kostnad.” Hon förståelse för att ”kraven kan upplevas som höga” (passning till oss?). För att hålla sig till de exempel vi tagit i artikeln (vi vill understryka att vi avsiktligt valt exempel där vi inte själva är inblandade): Två var redan finansierade. De var därmed prövade av vetenskapliga råd hos finansiären, alltså inte kostsamma för Kriminalvården. 

I det tredje ansöktes om en blygsam summa. Detta byggde på en enkät använd i ett tidigare rådsfinansierat projekt (Forte) som resulterat i ett stort antal internationella artiklar och antologikapitel samt en doktorsavhandling. Om kraven är ”höga” så handlar det, åtminstone inte i exemplen här, om brist på vetenskaplighet, genomförbarhet och finansiering, snarare då om vår huvudpoäng i artikeln: Projekten rymdes inte inom det dominerande paradigmet.

DN Debatt.5 augusti 2018

Debattartikel

Anders Bruhn och Odd Lindberg vid Örebro universitet:
"Kriminalvården sluter sig för insyn utifrån"

Repliker

Elisabet Åbjörnsson Hollmark, kriminalvårdsdirektör Kriminalvården:
”Öppet forskningsklimat viktigt för Kriminalvården”

Slutreplik från Anders Bruhn och Odd Lindberg:
”Oetiskt utvärdera verksamheten med egna forskare”

 

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.