Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Repliker

”Ohämmad kreditgivning hade höjt bopriserna ännu mer”

REPLIK DN DEBATT 17/2. Veidekkes debattörer vill inte bara fortsätta köra på den väg som vi åkt på i 25 år, man vill dessutom ta bort hastighetsbegränsningarna. Det kommer att göra ont den dag vi krockar, skriver Martin Hofverberg, chefsekonom Hyresgästföreningen

Om vi leker med tanken att de restriktioner på bankernas utlåningsverksamhet som skiftande regeringar har implementerat de senaste åtta åren aldrig ägt rum. Hade byggboomen fortsatt i stället för att ge vika? Vilka andra konsekvenser hade vi sett? Det är frågor vi ställer oss efter att läst Veidekkes debattartikel.

Vi kan förstås bara spekulera. Vad vi däremot vet är att hushåll med bolån hade en genomsnittlig skuldkvot på 338 procent i september 2017. Det är en ökning med 47 procentenheter sedan 2010. Bostadsrättspriserna är tre gånger så höga som för tio år sedan. Det är inte osannolikt att en mer ohämmad kreditgivning hade gett oss ännu högre bostadspriser och därmed satt upp ännu högre inträdesbarriärer på bostadsmarknaden.

Förr eller senare når kreditgivningen en gräns för vad bankerna även självmant är beredda att acceptera, i relation till låntagarnas inkomster. Och då infaller det som Veidekkes företrädare nu skyller staten för. Fast på en högre prisnivå och med en mer skuldsatt befolkning.

Den svenska bostadspolitiken, där det sedan 90-talets början är upp till hushåll, företag och privata banker att finansiera omfattande investeringar i nyproduktion, har misslyckats. Vi har fått för lågt utbud över tid och nu när det byggs blir det för dyrt.

Lågräntepolitik och kvantitativa lättnader har blåst upp tillgångsvärden runt om i världen. Den svenska bostadspolitiken, där det sedan 90-talets början är upp till hushåll, företag och privata banker att finansiera omfattande investeringar i nyproduktion, har misslyckats. Vi har fått för lågt utbud över tid och nu när det byggs blir det för dyrt.

Vår modell för riskhantering och finansiering av bostäder utsätts nu för sin hårdaste prövning. Efterfrågan viker när bostadskonsumenterna inte är villiga att betala ständigt högre priser för det som byggs. Men behovet av fler bostäder kvarstår. Om antalet byggstarter viker nedåt i år, vilket statistiken pekar på, exponeras baksidorna av vår bostadspolitiska modell. Den förmår helt enkelt inte att upprätthålla ett högt och stabilt bostadsbyggande över tid.

Om staten tar över en del av risken kan marknadens aktörer förmås att bygga till lägre avkastningskrav, vilket sänker den lägsta möjliga hyran, ökar antalet möjliga hyresgäster och minskar risken för vakanser.

För att åstadkomma det behövs en kontracyklisk finansieringsmodell. Regeringen har utrett förutsättningarna för ett statligt topplån för bostadsbyggande att sjösätta när byggkonjunkturen vänder. Det är rätt tänkt. Om staten tar över en del av risken kan marknadens aktörer förmås att bygga till lägre avkastningskrav, vilket sänker den lägsta möjliga hyran, ökar antalet möjliga hyresgäster och minskar risken för vakanser.

Problemet är att utredningen fastnat i 90-talets lösningar, där risker och därmed räntor ska prissättas på marginalen som om staten var vilken marknadsaktör som helst. Föga förvånande kommer utredningen fram till att bostadsbyggandet på sin höjd skulle öka med mellan 1.000 och 3.000 lägenheter per år om förslaget genomfördes.

Veidekkes debattörer vill inte bara fortsätta köra på den väg som vi åkt på i 25 år, man vill dessutom ta bort hastighetsbegränsningarna. Det kommer att göra ont den dag vi krockar.

Men politiken kan göra bostadsbyggandet mindre konjunkturkänsligt. Finansieringsutredningen har tittat på rätt förslag men på fel sätt. Nästa regering har en möjlighet att bryta cykeln av upp- och nedgång, utredningen är redan gjord. Allt som behövs är att sätta räntan på rätt nivå. Staten lånar till 1 procent på 30 år, så frågan är vad väntar vi på?

DN Debatt.17 februari 2018

Debattartikel

Företrädare för bostadsföretaget Veidekke:
”Hårdnande kreditvillkor kan halvera bostadsbyggandet”

Repliker

Martin Hofverberg, chefsekonom Hyresgästföreningen:
”Ohämmad kreditgivning hade höjt bopriserna ännu mer”

Slutreplik från Veidekke-företrädare:
”Stöd hushållen – inte byggare och fastighetsägare”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.