Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Ökad fysisk aktivitet viktigt för att bromsa sjukfrånvaron”

Försäkringskassans rapport (DN Debatt 27/11) visar att sjukfrånvaron fortsätter att öka och lovar att kraftsamla i sjukförsäkringshandläggningen. Men, precis som Försäkringskassan skriver, kommer det inte att räcka för att nå regeringens mål. Regeringens åtgärdsprograms program i sju punkter för att minska sjukfrånvaron saknar en viktig komponent. Det måste kompletteras med fysisk aktivitet som ett åttonde område för att trenden ska kunna brytas, skriver 13 debattörer.

När regeringen tidigare i höst presenterade åtgärdsprogrammet för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro identifierades sju insatsområden: jämställdhet, arbetsmiljö, tillvaratagande av arbetsförmåga, rehabilitering, psykisk ohälsa och smärta, kunskaper om sjukskrivningspraxis, samt ungas funktionsnedsättning och sjukdom. Vi är positiva till åtgärdsprogrammet som belyser kopplingen mellan sjukfrånvaro, stress och psykisk ohälsa, men vi saknar en punkt som tar upp betydelsen av fysisk aktivitet i detta sammanhang.

I likhet med regeringen betonar Försäkringskassan att det är avgörande att alla parter prioriterar frågan. Därför vill vi uppmana regeringen att de bör lyfta in fysisk aktivitet och idrott som en åttonde punkt. Åtgärdsprogrammet bör uppmärksamma vikten av att verka proaktivt om vi ska kunna uppnå målet att sjukpenningtalen vid utgången av 2020 högst får uppgå till 9,0 dagar. Det råder konsensus i forskarsamhället om att fysisk inaktivitet är ett av de största hoten mot folkhälsan. För mycket stillasittande och låg grad av fysisk aktivitet korrelerar starkt mot psykisk ohälsa, övervikt och inaktivitet ökar risken att dö i förtid, ger en kraftigt förhöjd risk att utveckla sjukdomar såsom diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer i form av bröst- och tjocktarmscancer, benskörhet samt ryggbesvär och depression (se till exempel FYSS-2015 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling). Motion och idrott minskar signifikant risken att utveckla dessa sjukdomar och smärtsymtom.

Stillasittandet är en ”tyst epidemi” som sprids till stora delar av samhället, arbetsplatser och yrken. Det märks tydligt redan bland de unga, allt färre utvecklar en fysiskt aktiv livsstil. Vissa forskare varnar för att dagens unga generation riskerar få en kortare livslängd än sina föräldrar, på grund av sjukdomar som är relaterade till fysisk inaktivitet. Om ingenting görs kommer effekterna av detta visa sig i ohälsotal och ökade sjukskrivningar när denna generation ska in på arbetsmarknaden om 10-15 år.

En nyligen avslutad studie vid Karolinska institutet visar att motståndskraften mot stress ökar via muskulär träning. Viss typ av fysisk aktivitet ökar ett muskelenzym som hjälper kroppen att motverka ämnen som är skadliga för hjärnan och som förekommer vid stressinducerad depression. Studien har beskrivits i det ansedda vetenskapsmagasinet Cell 2014. Detta är ett bra exempel på svensk forskning som visar på effekterna av fysisk aktivitet.

Samlad forskning visar att fysisk aktivitet är lika bra behandlingsmetod som samtalsterapi eller läkemedel vid lindrig och måttlig depression. Fysisk aktivitet bidrar till hjärnans plasticitet och nybildning av hjärnceller, minskad halt av stresshormoner samt ökning av en rad ämnen i hjärnan som bidrar till ökat välbefinnande. Utöver det visar ett stort antal studier hur fysisk aktivitet motverkar övervikt, diabetes typ-2, hjärt- och kärlsjukdomar och olika cancerformer etcetera.

När regeringen lägger till fysisk aktivitet i åtgärdsprogrammet så kommer problem inom åtgärdsområden som exempelvis rehabilitering av livsstilsrelaterad sjukdom sannolikt att minskas drastiskt. Resurserna används då rätt genom att de förebygger sjukdom istället för att behandla effekterna av fullt utvecklad sjukdom.

En ökad fysisk aktivitet i befolkningen kommer kraftigt att reducera uppkomsten av ett stort antal allvarliga sjukdomar och därmed minska vårdbehovet och trycket på en hårt ansträngd sjukvårdsbudget.

En hållbar utveckling av folkhälsan kräver att svenskarnas livsstil påverkas så att vi åtgärdar orsakerna till problemen. Det förebyggande arbetet bör ta sikte på individens förutsättningar och förmåga att skydda sig mot ohälsa parallellt med regeringens nuvarande åtgärdsförslag.

För att bryta den negativa trenden kring fysisk inaktivitet behövs en kraftsamling. Några centrala punkter är:

• breda informationsinsatser

• fler lektioner i idrott och hälsa

• uppmuntra och underlätta vardagsmotion

• stadsutveckling och samhällsplanering som möjliggör för spontanidrott

• förstärkt stöd till idrottsrörelsen

•en fungerande struktur för att bedriva innovation

Positivt är att runt om i Sverige pågår många spännande innovations- och utvecklingsprojekt inom området. Både för att proaktivt stärka folkhälsan och möta behoven i form av nya produkter och tjänster vilket också stärker Sveriges möjlighet att ligga i frontlinjen när det gäller forskning och innovation och därmed den internationella konkurrenskraften.

En del i detta är bland annat den innovationsagenda för framtidens sport - prestation, evenemang och folkhälsa som just nu via Vinnova tas fram. I agendan, som offentliggörs inom kort, föreslås en satsning på en långsiktig nationell kunskaps- och utvecklingsplattform som både kan bidra till minskad ohälsa och stödja utvecklingen av innovationer som kan exporteras.

Vi uppmanar Sveriges regering att lyfta in fysisk aktivitet som ett åttonde område i åtgärdsprogrammet för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro – för ett friskare och starkare Sverige.

DN Debatt. 27 November 2015

Debattartikel
Ann-Marie Begler och Lars-Åke Brattlund, Försäkringskassan:
”Sjukfrånvaron fortsätter att öka i snabb takt” 

Bakgrund. Sjukfrånvarons utveckling

• Den samlade sjukfrånvaron fortsätter att öka. Ökningen finns inom samtliga diagnoser, men den är extra kraftig i psykiatriska diagnoser. Hittills har 2015 uppvisat ett stort inflöde av nya sjukfall. Sjukpenningtalet har ökat sedan slutet av 2010 och var i oktober 10,3 dagar, 13,5 för kvinnor och 7,2 för män. Längden på sjukfallen fortsätter också att öka, men i långsammare takt än under 2014.
• Antalet personer som får aktivitetsersättning, en tidsbegränsad ersättning för unga i åldern 19-29, ökar i snabb takt.
• Antalet personer som får sjukersättning, det som förr kallades förtidspension, ökar svagt men ligger på en stabil och historiskt sett låg nivå.
• Sjukpenningtalet anger antalet dagar per person om alla sjuk- och rehabiliteringspenningdagar under ett år slås ut på alla försäkrade individer.
Källa: Artikelförfattarna 

Repliker
Svenskt näringsliv:
”Försäkringskassan försvårar för företagen”
13 debattörer:
”Ökad fysisk aktivitet viktigt för att bromsa sjukfrånvaron”
Joachim Morath, Feelgood:
”Företagshälsovården kan bidra till lägre sjukfrånvaro”
Johan Forssell (M):
”Regeringen har tappat kontrollen över sjukskrivningarna” 
Företrädare för Wemind psykiatri:
”Brist på psykologisk behandling förlänger sjukskrivningarna” 
Slutreplik
från Ann-Marie Begler och Lars-Åke Brattlund, Försäkringskassan:
”Försäkringskassan vill förenkla för arbetsgivare” 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.