Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Repliker

”Ökad mångfald ger bättre friskvård”

Ett mer byråkratiskt och strikt sätt att definiera vad som är friskvård och inte friskvård riskerar att ta bort en stor del av aktiviteter som fungerar som ingångar till ett friskare liv, skriver Kicki Wallje-Lund, vd för ett friskvårdsförmedlingsföretag.

I debattartikeln ”Pseudovetenskap ska inte accepteras som friskvård” (DN Debatt den 5 april 2015) argumenterar författarna för att vissa aktiviteter som inte tillhör den traditionella hälsovården bör undantas från statens regler för friskvårdsbidrag. Skälet, enligt förbundet Vetenskap och folkbildning med flera, är att dessa inte lever upp till vetenskapliga krav på effekt.

Efter att ha förmedlat subventionerade friskvårdstjänster i tio år har vi mycket god insyn i hur friskvårdsbidraget påverkar medarbetares beteende över tid. Det första året som en arbetsgivare är ansluten till hälsoportalen noterar vi i regel 20-40 procent fler medarbetare som börjar nyttja sitt friskvårdsbidrag. Flera av de tjänster som nyttjas är aktiviteter som inte i första hand innebär fysisk aktivitet. Istället kan det röra sig om massage, mental träning och stresshantering eller de terapiformer som författarna kritiserar. Under år två sker en tydlig beteendeförändring: fler medarbetare väljer då mer fysiska aktiviteter som gruppträning, styrketräning, dans och simning. På så vis har de mjuka icke-fysiska aktiviteterna fungerat som ett insteg till att börja bry sig om sin hälsa, och så småningom också viljan att välja en mer aktiv träning.

Anta att de kritiserade terapierna skulle undantas från subventionerna. Vilka andra friskvårdsaktiviteter borde då undantas? Mindfulness? Yoga? Massage? Ett mer byråkratiskt och strikt sätt att definiera vad som är friskvård och inte friskvård riskerar att ta bort en stor del av aktiviteter som fungerar som ingångar till ett friskare liv. Och som gör det möjligt för de med högst trösklar till frisk- och hälsovård att börja träna mer.

Jag vill uppmana beslutsfattare och Skatteverket att behålla en mångfald av aktiviteter bland de subventionerade tjänsterna.

Människor behöver fler möjligheter att kunna hitta och praktiskt utöva de aktiviteter som får dem att må bra, inte färre. Och vad som får dem att må bra vet bara de själva.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.