Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Repliker

”Överreaktion på kollegiala styrets problem”

REPLIK. Bo Rothstein har rätt i att dagens kollegiala styre inte alltid fungerar på tillfredsställande sätt (DN Debatt 2/4). Men hans eget förslag innebär en överreaktion på detta problem. I stället förordar vi en utvecklad kollegialitet inom ramen för den modell som gjort Sverige till en ledande kunskapsnation, skriver företrädare för stiftelsen Academic rights watch.

Bo Rothstein är kritisk mot den ledningsutredning som Kåre Bremer gjort på regeringens uppdrag. Konflikten står mellan ett kollegialt beslutsfattande och en företagsinspirerad linjestyrning med en regeringstillsatt rektor i toppen. Ledningsutredningen föreslår en renodlad linjestyrning där kollegiala organ enbart är rådgivande. Rothstein har rätt i att detta inte är acceptabelt, bland annat därför att vetenskapens frihet äventyras.

Rothstein är dock även kritisk mot det kollegiala styret som han menar bland annat leder till att obekväma beslut inte fattas. I stället förespråkar han en stark linjestyrning i kombination med kollegiala organ som enbart har till uppgift att utkräva ansvar av cheferna.

I likhet med Rothstein anser vi att det finns problem med kollegialt styre, men vi finner samtidigt hans eget förslag delvis självmotsägande. Rothstein är starkt kritisk mot de kollegiala organen men anser ändå att de ska ha så stor makt att de kan avsätta rektor. Vi får inte det att gå ihop.

I stället förordar vi en utveckling av det kollegiala beslutsfattandet. En sådan utvecklad kollegialitet bör sedan kombineras med chefer i linje enligt den beprövade modell som gjort Sverige till en ledande kunskapsnation. Såväl Kungl. Vetenskapsakademien som universiteten i Lund och Uppsala ansluter sig i sina remissvar till denna linje.

Nedan har vi sammanställd några konkreta förslag ur remissvaren på hur det kollegiala styret kan förbättras.

1) Beteckna medlemmar i kollegiala organ som ”ledamöter” och inte som ”representanter” för olika grupper. Aktiviteten i kollegiala organ riskerar att urarta till en kamp mellan särintressen. Istället bör medlemmarna se sig själva som ledamöter som verkar för högskolans bästa.

2) Fördela prefektskapet vid stora institutioner på en kollegialt vald akademisk ledare (professor) och en underställd administrativ chef som inte behöver vara vetenskapligt kompetent. Detta gör prefektskapet attraktivt även för välmeriterade forskare. Eftersom man i praktiken måste ha varit prefekt för att kunna avancera uppåt i hierarkin motverkas en ”omvänd kompetenspyramid”, där kompetensen finns i botten snarare än i toppen. Prefekter på mindre institutioner bör avlastas genom professionellt administrativt stöd.

3) Ge akademiska ledare retroaktiv kompensation för missad forskningstid. Genom att kompensera med forskningstid blir det ännu lättare att få meriterade forskare att under en tid anta ledningsuppdrag utan att kontakten med forskningsfronten äventyras.

4) Garantera doktoranders närvaro i beslutande kollegiala organ. Unga forskare fungerar som vitaliserande motvikt mot etablerade intressen och kollegiala organs konserverande tendenser.

5) Säkra akademisk majoritet i varje kollegialt organ, inklusive högskolestyrelsen. Dagens system med extern majoritet i styrelsen innebär att den nödvändiga förståelsen för akademin ofta saknas, vilket ger dysfunktionella och passiva styrelser. Ett exempel är Macchiarini-affären, där en overksam styrelse nu byts ut.

6) Komplettera linjeorganisationen på rektorsnivå med en akademisk senat. Senaten ger en annars isolerad rektor den nödvändiga kontakten med verksamheten. Den kan också bereda tillsättning av ny rektor på ett akademiskt förtroendeingivande sätt.

DN Debatt.2 april 2016

Debattartikel

Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Oxford university:
”Feltänkt om styrningen av svenska universitet”

Repliker

Per Södersten, seniorprofessor Karolinska institutet:
”Uppmuntran fungerar bättre än bestraffning”

Sven Widmalm, professor i idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet:
”Konstigt om kollegialiteten”

Erik J Olsson, Lunds universitet; Jens Stilhoff Sörensen, Göteborgs universitet och Magnus Zetterholm, Lunds universitet:
”Överreaktion på kollegiala styrets problem”

Slutreplik från Bo Rothstein:
”Kollegierna bör också anta de styrande principerna” 


Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.