Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Överväg öppna utfrågningar av kandidater”

REPLIK. Bringselius och Lemne presenterar inga nya konkreta förslag, skriver Gunnar Axén, ledamot i Riksrevisionens styrelse 2003–2006.

De båda forskarna Bringselius och Lemne kommenterar och kritiserar på DN Debatt 13/7 avslöjandena om missförhållanden vid Riksrevisionen. Myndigheten har dessvärre inte utvecklats till att bli den starka och självständiga Riksrevision som vi var många som hoppades den skulle bli när den startade 2003.

Jag var själv med från starten som ledamot i den styrelse som myndigheten utrustats med, efter en politisk kompromiss. Många av oss befarade att styrelsen skulle bli ett politiskt filter som stoppade viktiga rapporter från att nå riksdagens bord. Ett antal försök till detta skedde även inledningsvis, men flertalet av dessa kunde stoppas. Numera är styrelsen ersatt av ett insynsråd utan inflytande över myndigheten, vilket är bra.

Eftersom Riksrevisionen ska granska och följa upp politiska beslut och reformer, i syfte att klargöra om dessa på ett effektivt sätt leder till att de av riksdagen satta målen uppfylls, är det ytterst viktigt att myndigheten har en stark och oberoende ställning. Men detta förutsätter också starka och oberoende riksrevisorer.

Bringselius och Lemne lyfter visserligen tre viktiga aspekter som nu behöver diskuteras, men utan att presentera några konkreta förslag – utöver att möjligen förlägga verksamhet utanför Stockholm. Skribenterna verkar därvidlag ha missat att Riksrevisionen redan i dag har delar av sin verksamhet förlagd till Jönköping, Karlstad och Uppsala.

Låt mig därför gå ett steg vidare. Jag har tillräckligt lång erfarenhet av riksdagen för att inte kasta ur mig färdiga förslag på vad som bör göras, men några åtgärder som bör utredas, analyseras och övervägas är:

Öppna utfrågningar av konstitutionsutskottet av kandidater till uppdraget som riksrevisor.

Styrkta kunskaper om och god förtrogenhet i det som kallas för ”Den gemensamma värdegrunden för de som är statsanställda”, till exempel genom ett skriftligt ett muntligt test.

Tydliga motiveringar av riksdagen om varför man har utsett en viss person som riksrevisor.

Låta tillträdande riksrevisorer inför riksdagen och Sveriges folk deklarera att man avser att iaktta oberoende, opartiskhet och objektivitet i sin granskning och myndighetsutövning.

Uppdra åt riksrevisorerna att ta fram och öppet inför konstitutionsutskottet redogöra för en policy för hur man rekryterar de närmast underställda medarbetarna.

Låta riksrevisorerna årligen inför konstitutionsutskottet öppet, men med sekretess vad gäller personfrågor, redogöra för hur rekryteringen av de närmast underställda medarbetarna gått till.

Det är nu viktigt att undvika att politikerna tar vara på den uppkomna situationen i syfte att öka den politiska styrningen av Riksrevisionen. Vi måste undvika en återgång till en modell som innebär att politikerna – genom påtryckningar eller direkt inblandning – i förlängningen granskar sina egna beslut. Däremot måste varje tänkbar åtgärd som kan bidra till att återupprätta förtroendet vidtas, så länge den inte leder ökad politisk styrning.

De kvarvarande två riksrevisorerna borde även de avgå för att ge myndigheten bästa möjlighet till ett återupprättat förtroendet. Om så sker, vilket jag hoppas, bör de tre nya riksrevisorerna väljas med varierande längd på mandatperioderna – som skedde när myndigheten startade – i syfte att skapa en kontinuitet i verksamheten.

DN Debatt. 13 juli 2016

Debattartikeln
Forskarna Louise Bringselius och Marja Lemne:
”Riksdagen måste axla sitt ansvar för Riksrevisionen”

Repliker
Louise Bringselius och Marja Lemne:
”Oberoendet inte ett frikort”
Gunnar Axén, ledamot i Riksrevisionens styrelse 2003–2006:
”Överväg öppna utfrågningar av kandidater” 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.