Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Repliker

”Pedagogiska forskningen irrelevant för lärare”

SLUTREPLIK. Det är av yttersta vikt att den forskning som vi studenter möter i lärarutbildningen upplevs som relevant för vår framtida yrkesutövning. Det är inte minst avgörande för lärarutbildningens status och legitimitet, skriver Isak Skogstad.

Jag har fått ta emot många reaktioner efter att jag kritiserade innehållet i lärarutbildningen och ifrågasatte kvaliteten i den svenska pedagogiska forskningen (DN Debatt 27/3). I syfte att stärka utbildningen för de blivande lärarna föreslog jag att pedagogiken borde slopas till förmån för ökade inslag av kognitiv neurovetenskap och metodik, samt skärpta krav på lärarstudenterna. I efterhand kan jag konstatera att de som ställer sig positiva till förslagen är lärare och lärarstudenter. De som istället menar att svensk pedagogisk forskning är av hög kvalitet samt bidrar med viktig kunskap för lärare är föga förvånande pedagoger verksamma inom akademien.

Joakim Larsson, lektor i pedagogik vid Karlstad Universitet, skriver i sin replik att det vore ”olyckligt” om pedagogikens roll i lärarutbildningen minskade till förmån för kognitiv neurovetenskap. Larsson menar även att pedagogik inte behöver stå i motsatsförhållande till neurovetenskap, och han beskriver hur han själv med jämna mellanrum citerar ”den kände” hjärnforskaren Matti Bergström. Det är symtomatiskt att en lärarutbildare väljer att citera en som är fientligt inställd mot kunskap. Matti Bergström har tidigare bland annat hävdat att ordning i klassrummet hämmar elevernas kreativitet samt att katederundervisning borde slopas till förmån för fritt arbete med datorer, där eleverna själva ska få välja vilken kunskap de ska få lära sig. Det är sådana destruktiva idéer utan grund i evidens som har spridits i svensk skola under lång tid, vilket har fått följden att elever utan välutbildade föräldrar inte rustas med de kunskaper som krävs för att vara reflekterande individer och aktiva samhällsmedborgare.

Sverker Lindblad, seniorprofessor i pedagogik vid Göteborgs Universitet, menar att det finns flera tecken på att svensk pedagogisk forskning håller en hög kvalitet och att det faktiskt förekommer ”en mängd pedagogiska effektstudier”. Det är dock inte en slutsats som delas av regeringens Skolkommission. I kommissionens delbetänkande "Samling för skolan", som presenterades förra året, konstateras att ”svensk skolforskning innehåller ytterst få så kallade effektstudier”. Ett konkret exempel på det är att det inte finns en enda svensk studie bland de cirka 800 metastudier och över 50.000 studier som ingår i John Hatties världsberömda meta-metastudie "Visible Learning (2009)". Låt oss vara överens om att det onekligen finns en stor utvecklingspotential inom svensk pedagogisk forskning.

Gunnel Colnerud, professor i pedagogik vid Linköpings Universitet, menar att vi bör fråga oss vad som är pedagogik i lärarutbildningen, då den har ersatts med det som kallas för utbildningsvetenskap. Huruvida det kallas för pedagogik eller utbildningsvetenskap finner jag irrelevant, då kurserna inom utbildningsvetenskapen fortfarande domineras av pedagoger och pedagogisk litteratur. Det gäller även kurslitteraturen på lärarutbildningen vid Linköpings universitet, vilket var enkelt att konstatera. Att enbart låta lärarstudenter läsa några texter inom pedagogisk psykologi är helt enkelt inte tillräckligt. Pedagogernas inflytande över utbildningsvetenskapen måste minska och det är hög tid att öppna upp dörren för neurovetare med expertkunskap inom inlärning.

Professor Colnerud skriver även i sin replik att jag har rätt i att alltför få effektstudier genomförs i den svenska pedagogiska forskningen, men att lärarstudenter får läsa internationell forskning – så kallad ”Educational research”. Dessvärre är det inte helt betryggande. Även om kvantitativa metoder är vanligare bland pedagoger i andra länder är det inte alltid en garanti för att forskningen har hög kvalitet. Ett kvalitetsmått inom forskningen är replikationer av studier. En replikation innebär att resultat som tidigare har publicerats av forskare kan reproduceras av andra forskare. En studie visar att av de artiklar inom Educational research som har publicerats i topprankade vetenskapliga tidskrifter inom utbildningsområdet var endast 0,13 procent replikationer, vilket var anmärkningsvärt lågt i jämförelse med andra vetenskapliga discipliner.

Oavsett vilken kvalitet den pedagogiska forskningen har så är det av yttersta vikt att den forskning som vi studenter möter i lärarutbildningen upplevs som relevant för vår framtida yrkesutövning. Det är inte minst avgörande för lärarutbildningens status och legitimitet.

Ett enkelt lackmustest för att se huruvida pedagogernas forskningsrön upplevs som relevant för yrkesverksamma lärare är att gå in i ett lärarrum och fråga hur många som vänder sig till pedagogisk forskning när ett undervisningsrelaterat problem uppstår. Inte särskilt många lär räcka upp handen.

DN Debatt.27 mars 2017

Debattartikel

Isak Skogstad, fd ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening:
”Minska pedagogikens roll inom lärarutbildningarna”

Repliker

Joakim Larsson, lektor i pedagogik, Karlstad Universitet:
”Målet är inte att fostra lärandeautomater”

Sverker Lindblad, seniorprofessor i pedagogik vid Göteborgs universitet:
”Okunnigt om pedagogisk forskning”

Pedagogikforskaren Gunnel Colnerud
”Kritiken slår in öppna dörrar”

Slutreplik från Isak Skogstad:
”Pedagogiska forskningen irrelevant för lärare” 


Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.