Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-22 04:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/pingstrorelsen-ar-inte-sarbehandlad/

Repliker

”Pingströrelsen är inte särbehandlad”

REPLIK DN DEBATT 6/7. Pingströrelsen, liksom alla andra aktörer i civilsamhället, lockar och engagerar olika människor i olika hög grad, skriver Ulf Lönnberg, KD. 

Daniel Alm, föreståndare, Trossamfundet Pingst – fria församlingar i samverkan, anser att politiker stigmatiserar de troende. Han anser att de underskattar den integrationspotential som pingstförsamlingarna besitter. Men inget hindrar honom från bjuda in till fler politiker- och ”ministerbesök”. Jag vågar påstå att få av oss tackar nej till sakinformation. Pingströrelsen, liksom alla andra aktörer i civilsamhället, lockar och engagerar olika människor i olika hög grad.

Som icke samfundsansluten är det för mig viktigt att skydda och främja de goda gemenskapernas samhällsengagemang och att stävja och stoppa de odemokratiska, extrema aktörer som ställer grupper mot varandra och som vill påtvinga andra sin religiösa tro och rättsordning.

Jag delar Daniel Alms kritik mot de liberala krafter som vill stoppa konfessionella skolor men jag ställer inte upp på hans påstående att de agerar mot ”de rättigheter som kommer med Europakonventionen och som skyddas i den svenska grundlagen.” Jag avvisar hans insinuanta fråga: ”Behöver inte Stefan Löfven ta hänsyn till paragraf 19 i Regeringsformen?”

Att stoppa konfessionella skolor är ett dåligt politiskt förslag. Men det strider inte mot grundlagen. Mitt politiska motbud är:

1 Att det framgent ska vara tillåtet att starta och driva konfessionella friskolor.

2 Att Skolinspektionen ska ha resurser och verktyg för att snabbare vitesförelägga och vid behov stänga alla skolor som bryter mot gällande regelverk – oavsett offentligt eller privat huvudmannaskap.

3 Att inventera Skolväsendets överklagandenämnds (ÖKN) resurs- och kompetensbehov för framtida snabb och rättssäker handläggning.

Daniel Alm ”kräver ett politiskt erkännande av kristendomens bidrag till den svenska kulturen”. Vår politiska position är att den västerländska kristna traditionen har tjänat oss väl och det är med den vi orienterar oss, och ska orientera oss framgent. Alm tycks omedveten om vårt kristna arvs markörer som är lagfästa:

• Enligt grundlagen måste statschefen (i vårt fall kungen) alltid vara av den ”rena evangeliska läran” så som den kommer till uttryck i den Augsburgska bekännelsen från 1530. Det gäller inte kungafamiljen i övrigt.

• Sverige har 13 helgdagar på kristen grund och två sekulära helgdagar: första maj sedan 1939 och Sveriges nationaldag sedan 2005.

• I skolans läroplan stipuleras att skolan ska arbeta ”i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism”. Det ska ske ”genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell.”

• Alla helgdagar inklusive söndagarna är kyrkliga helgdagar med ursprung i kristendomen. Det gäller också övriga helgdagar med undantag för midsommardagen (som nu också firas som som Johannes Döparens födelsedag).

I dag prövas vår religionsfrihet provokativt av – än så länge begränsade – extrema islamistiska rörelser som vill införa sina religiösa normer och teokratiska rättsskipning (sharialagar) i vår lagstiftning.

Historien lär oss att utan religionsfrihetens rättigheter och begränsningar finns ingen demokrati. Som sekulär rättsstat ska vi hålla stånd mot de religiösa individer och organisationer som inte respekterar vår demokrati. Vi ska inte ställa religioner mot varandra.

Vi ska svara med varsam och rättssäker lagstiftning som stävjar religiösa ockupationsförsök av våra offentliga rum: Förbud mot institutionaliserade böneutrop, förbud mot utländsk finansiering av samfundslokaler som moskéer och tydliga krav på demokratiska värderingar hos ideella aktörer som söker offentliga bidrag.

Stigmatiserande skriver Daniel Alm att ”många politiker och opinionsbildare ser religion som ett ovälkommet inslag i den svenska samhällsbilden”. Men vad är problemet? Pingströrelsen är inte särbehandlad. De arbetar fritt i samhället på sina egna meriter. Politiska ledare som omsluter religiösa ledare och levererar politiskt adresserade hurrarop oroar mig och de borde oroa Daniel Alm själv också. Men jag kan hålla med om att ”den kristna församlingen” är en av många goda integrationsskapande krafter i Sverige.