Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-21 10:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/policyn-for-advokaters-agerande-i-rattssalen-ska-ses-over/

Repliker

”Policyn för advokaters agerande i rättssalen ska ses över”

REPLIK DN DEBATT 5/11. År 2016 tog Advokatsamfundet tillsammans med företrädare för åklagarväsendet fram gemensamma regler för uppträdanden i rättssalen. Om nu företrädare för rättsväsendet anser att det blivit vanligare med olämpligt agerande i domstol så måste vi ta det på allvar. Jag har därför varit i kontakt med riksåklagare Petra Lundh för att se över och utveckla policyn, skriver Mia Edwall Insulander, generalsekreterare för Sveriges advokatsamfund.

Om de 38 åklagare som skrev debattartikeln om brottmålsadvokaters oetiska uppträdande hade läst mitt inlägg i debatten den 30 oktober (publicerat på Advokatsamfundets hemsida) hade de vetat att ”Advokatsamfundet tar dessa frågor på största allvar”. De hade också fått kännedom om att Advokatsamfundet inte bara angripit Lisa dos Santos debattartikel utifrån vissa felaktiga generaliseringar utan att vi också framhållit att frågorna om hur advokater ska marknadsföra sig och uppträda i rättssalen ska tas på allvar och att det finns advokater som gör etiska övertramp.

Låt oss diskutera de viktiga frågorna i sak utan att polarisera debatten.

Advokater är skyldiga enligt lag att iaktta god advokatsed. Enligt den ska en advokat utöva sin verksamhet med integritet och på ett sätt som främjar det goda rättssamhället. En advokat ska uppträda sakligt och korrekt och så att förtroendet för advokatkåren upprätthålls. En advokat får heller inte främja orätt.

Både åklagare och domstolar måste anmäla till Advokatsamfundet om misstanke uppkommer om att en advokat gjort sig skyldig till fel eller försummelse som ligger på straffbar eller disciplinär nivå.

Alla Sveriges advokater står under tillsyn av Advokatsamfundets styrelse och disciplinnämnden. Disciplinnämnden prövar om en advokat i ett enskilt fall har brutit mot god advokatsed. Ärenden kan väckas antingen genom anmälan eller på samfundets eget initiativ. Nämnden prövar regelbundet ärenden där advokaters ageranden kan ifrågasättas etiskt och praxis är vägledande för hur advokater ska agera. 

Det är välfungerande system som emellertid förutsätter att eventuella överträdelser av lag eller etiska regler kommer till Advokatsamfundets kännedom. Både åklagare och domstolar måste anmäla till Advokatsamfundet om misstanke uppkommer om att en advokat gjort sig skyldig till fel eller försummelse som ligger på straffbar eller disciplinär nivå.

Sedan år 2015 finns en policy för advokaters användning av sociala medier. Av den framgår bland annat att advokaters uttalanden alltid ska vara sanna, etiskt försvarbara och förenade med gott omdöme och respekt för andra människor. Som stöd för hur man kan resonera vid marknadsföring som advokat och vad man bör skriva på sociala medier kan man, enligt min uppfattning, ställa sig tre frågor innan publicering:

1. Hur uppfattas det här av en klient?

2. Hur uppfattas det av en eventuell motpart eller ett brottsoffer som kanske varit involverad?

3. Hur uppfattas det här av allmänheten? 

Om man som advokat kan besvara alla de tre frågorna med att förtroendet för advokatkåren inte kan ifrågasättas med anledning av inlägget bör det kunna publiceras.

Man ska dock komma ihåg att advokater har rätt att annonsera och marknadsföra sig fritt så länge man följer marknadsföringslagen.

Alla synes vara överens om att det är en mindre grupp av advokater som väckt den kritik som framförts den senaste tiden. Att därigenom döma alla advokaters integritet och etik samt påstå att Advokatsamfundet ignorerar varningar gynnar varken debatten eller rättsprocessen.

Vad gäller advokaters agerande i rättssalen tog Advokatsamfundet år 2016 tillsammans med företrädare för åklagarväsendet fram ett gemensamt dokument med handlingsregler till vägledning för professionella aktörers uppträdanden i rättssalen. Det dokumentet tål att påminnas om men kan också utvecklas. Om företrädare för rättsväsendet anser att det sedan 2016 blivit vanligare med olämpligt agerande i domstol så måste vi ta det på allvar. Alla rättens aktörer har här ett gemensamt intresse av att medverka till en rättvis rättegång och att respektera varandras roller i rättssalen. 

Jag har därför varit i kontakt med riksåklagare Petra Lundh för att se över och utveckla den policy som redan finns. Förhoppningsvis kan även domstolsväsendet medverka till att utveckla policyn.

Advokatsamfundet har också en pågående diskussion och dialog inom styrelsen och disciplinnämnden om advokatetiken och hur den kan förklaras och förtydligas för både advokater och allmänheten. Det är etiken som särskiljer advokater från andra juridiska konsulter och den är uppenbarligen viktigare än någonsin.

Alla synes vara överens om att det är en mindre grupp av advokater som väckt den kritik som framförts den senaste tiden. Att därigenom döma alla advokaters integritet och etik samt påstå att Advokatsamfundet ignorerar varningar gynnar varken debatten eller rättsprocessen. Låt oss istället med gemensamma krafter verka för att säkerställa en hög etik och respekt för varandras yrkesroller så att förtroendet för rättsstaten upprätthålls.