Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-13 23:23

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/problemet-ar-overkonsumtionen-inte-laginkomsttagares-konsumtion/

Repliker

”Problemet är överkonsumtionen, inte låginkomsttagares konsumtion”

REPLIK DN DEBATT 29/11. Så länge Sverige fortsätter att konsumera som om vi hade mer än fyra jordklot, i stället för att ändra våra konsumtionsmönster och produktionssätt kommer vi att elda på en redan brinnande klimatkris, skriver representanter för fyra miljö- och klimatorganisationer. 

Karin M Ekström, forskare vid Högskolan i Borås, skriver att konsumtionskritiken behöver nyanseras eftersom konsumtion för många människor innebär förbättrat välstånd och att ta klivet ur fattigdom. 

Vi håller med Karin M Ekström om att en nyanserad debatt behövs och att det måste finnas utrymme för de med lägst inkomster att kunna köpa det som behövs. Men däri ligger inte problemet.

Problemet är att vi i Sverige överkonsumerar. Och det måste vi snabbt komma till rätta med. Vi konsumerar mer än det vi behöver och mer än vad vi egentligen har råd med. Om alla konsumerade som vi i Sverige, skulle det behövas resurser motsvarande drygt fyra jordklot. Våra konsumtionsbaserade utsläpp beräknas till cirka nio ton per person och år, när en hållbar nivå är runt ett ton. Detta måste vara själva definitionen av överkonsumtion. 

Och det är inte de med lägst inkomst som överkonsumerar. I Sverige har vi en stor medelklass – i runda slängar 65 procent av svenskarna – och självklart finns det en korrelation mellan inkomst och konsumtion. Det är skillnad på behov och begär. I genomsnitt används ett klädesplagg sju gånger. Nästan var tredje nätköp returneras. Vi bombarderas varje dag av tusentals reklambudskap som berättar för oss vad vi ska köpa för att se bättre ut, bli lyckligare eller hur vi kan visa att att vi tillhör en viss grupp i samhället. När ett helt samhälle är uppbyggt runt konsumtion, är det svårt för individer att gå mot strömmen och agera annorlunda. Och det har vi heller inte tid att vänta på.

Vi står mitt i en brinnande klimatkris där EU just utlyst klimatnödläge. Samtidigt behöver vi säkra planetens, och våra barns, framtid. Och eftersom en stor del av vår klimatpåverkan beror på våra konsumtionsbeteenden, behöver just dessa ändras från grunden. Just nu shoppar vi sönder våra barns framtid.

Vi vänder oss emot Karin M Ekströms slutsats att det är människor med ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital som ensidigt kritiserar människor som inte konsumerar hållbart.

Det är en förenkling av debatten. Vi i miljö- och klimatrörelsen lyfter ofta fram hur vårt nuvarande samhällssystem som bygger på överkonsumtion måste förändras i grunden. Det handlar inte bara om att få människor att ”handla hållbart”, utan snarare att se möjligheterna bortom att handla nya varor.

Vi måste skapa nya system som syftar till att drastiskt minska trycket på våra naturresurser. Här är cirkulära lösningar, där varje resurs används igen och igen, och där varor och produkter plockas isär och blir till nya saker i ett evigt kretslopp, en lösning.

Vi har inte tid att vänta på att individer själva ska börja agera hållbart. Nyckeln är att aktörer som snabbt kan sprida ringar på vattnet måste bidra mer aktivt till att vi ställer om samhället i hållbar riktning. Att få ner vårt klimatavtryck måste ligga högst på agendan och såväl producenter och handeln som politiker har ett större ansvar för hållbar konsumtion än vad enskilda individer rimligen kan ha.

Handeln måste därför kliva fram och ta sitt ansvar och se hur de kan bidra till att skapa hållbara konsumtionsmönster där vi i första hand köper det vi verkligen behöver. Fenomen som Black Friday, kan knappast kvala in som ett sätt att få oss att agera mer hållbart.

Politiker, producenter och handlare kan göra det enklare för individer att göra rätt. Mycket görs redan i dag. I Frankrike sätter politikerna ner foten och vill bannlysa Black Friday. Allt fler producenter ställer om till delningsekonomi eller cirkulär produktion där inget material ska hamna på tippen utan målet är slutna kretslopp. Och nu ser vi även trenden med handlare som stärker sitt varumärke genom att aktivt avstå massreor.  

Klimatkrisen är vår tids största utmaning. Den drabbar alla och alla kan bidra till att motverka den. Internationellt kan Sverige spela en nyckelroll genom att lyfta fram nya cirkulära affärsmodeller och nytänk när det gäller konsumtionens roll i samhället. Men alla behöver självklart ta sitt ansvar. Politiker, producenter och handlare kan göra det lättare för individer att konsumera på ett sätt som inte eldar på en redan brinnande klimatkris.