Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Reepalu har inte tagit kvalitetsfrågorna på allvar”

REPLIK DN DEBATT 9/5. Ilmar Reepalu hade chansen att i Välfärdsutredningens slutbetänkande föreslå konkreta åtgärder för stärkt kvalitet, såsom tuffare inträdeskrav, stärkt inspektion, nationella hemsidor för kvalitetsredovisning etc men tog den inte, skriver Anders Morin, Svenskt näringsliv.

I stället är utredningen fast i den felaktiga föreställningen att vinstsyfte skulle gå ut över kvaliteten i välfärden. Enligt de studier och undersökningar som finns levererar privata företag lika hög eller högre kvalitet på nästan alla områden i den svenska välfärden. Dessutom visar en studie inom äldreomsorgen att de mest lönsamma företagen inom äldreboende levererar minst lika hög kvalitet som mindre lönsamma företag (Jordahl och Sundén, 2016). Detta är ett grundskott mot hela Välfärdsutredningen.

Det är angeläget att skärpa kvalitetskraven i välfärden så att alla individer som behöver kan vända sig till den svenska välfärden med förtroende. Välfärdsutredningen hade till exempel kunnat studera hur skolinspektionsmyndigheterna i Storbritannien och Nederländerna arbetar. Där genomförs ofta oannonserade inspektioner, som visar hur verksamheterna fungerar i vardagen. Utredningen hade också kunnat ta tag i den otillräckliga offentliga redovisningen av kvaliteten hos de olika utförarna inom vården och omsorgen, vilket försvårar informerade val och kvalitetskonkurrens. Till detta har Välfärdsutredningen urvattnat Ägarprövningsutredningens förslag till ägar- och ledningsprövning för välfärdens aktörer. Självklart ska de skärpta kvalitetskraven gälla såväl offentliga som privata utförare.

Reepalu menar att det är svårt att ta fram relevanta kvalitetskrav och att kvalitetskrav riskerar att konservera utvecklingen. Detta synsätt riskerar dock att leda till ingen utveckling alls. Om man inte mäter befintlig kvalitet, sätter mål för utvecklingen och följer upp är kvalitetsnivån okänd, liksom i vilken riktning kvalitén utvecklas.

Det finns många exempel på när ett systematiskt kvalitetsarbete, som inkluderar mätning av vad som görs och vilket resultat det leder till, lett till stärkt kvalitet. Ett exempel är kvalitetsregistret Senior Alert, som bland annat mäter förekomst av trycksår hos äldre inom vård och omsorg. Efter det att mätningarna startade 2011 har andelen med trycksår minskat med mer än 50 procent.

Utredningen menar att kvalitetsutveckling inte är möjlig vid upphandlingar av välfärdstjänster. Detta är inte korrekt. Avtalen kan utformas så att t ex teknisk och medicinsk utveckling ska ske kontinuerligt. Alternativt kan revideringar göras vid avstämningar.

För välfärdsutredningen synes det viktigare att välfärdstjänsterna är jämlika än att de är av hög kvalitet. Svenskt Näringsliv anser att det ska vara både och. Om välfärdstjänsterna är jämlikt fördelade, men håller otillräcklig kvalitet, är ingenting vunnet.

Det är uppenbart att Reepalu inte tagit kvalitetsfrågorna på allvar. Detta kan bara förklaras med att skärpta kvalitetskrav skulle vara sista spiken i kistan för utredningens hårt kritiserade förslag till vinststopp, som presenterades i det tidigare delbetänkandet. Och Reepalu vill självklart inte spika igen den kista där hans vinststoppsförslag borde ligga. Reepalu vill föra utvecklingen tillbaka till 1980-talet.

Han glömmer att det då fanns ett ökande missnöje bland befolkningen när det gällde välfärdstjänsternas utformning. Inte minst var den bristande valfriheten ett problem, vilket även den av Ingvar Carlsson (S) tillsatta Maktutredningen pekade på. Dessutom hade produktiviteten sjunkit i den offentliga sektorn. Resultatet blev en succesiv liberalisering av det svenska välfärdssystemet, där en mångfald av aktörer har etablerats för att möta medborgarnas önskemål och förväntningar på välfärden.

Slutbetänkandet från Välfärdsutredningen visar att det är viktigare för utredningen att bekämpa vinsterna än att höja kvaliteten. Detta är djupt beklagligt och medför att den politiska diskussionen bygger på myter och bortser från fakta. Detta göder polarisering och motverkar breda lösningar om stärkta kvalitetskrav för framtidens välfärd.

DN Debatt. 9 maj 2017

Debattartikel

Ilmar Reepalu, regeringens särskilda utredare:
”Orealistiskt minska vinster i välfärden med kvalitetskrav”

Repliker

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna:
”Rejäla tankevurpor om välfärdsföretagen”

Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund:
”Bakvänd argumentation med ideologiska mål”

Dan Olofsson, entreprenör:
”Inget samband mellan höga vinster och sämre kvalitet”

Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik, Svenskt näringsliv:
”Reepalu har inte tagit kvalitetsfrågorna på allvar”

Ulf Kristersson (M), Emil Källström (C), Mats Persson (L), och Jakob Forssmed (KD), ekonomisk-politisk talespersoner:
”Vi vill ha valfrihet och kvalitet i stället för vinsttak”

Slutreplik från Ilmar Reepalu, regeringens särskilda utredare:
”Vinstreglering förutsättning för kvalitativ välfärd”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.