Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-18 14:07 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/repliker/regeringen-tycks-inte-ta-sitt-ansvar-for-folkratten/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Repliker

”Regeringen tycks inte ta sitt ansvar för folkrätten”

Att regeringen lägger tonvikten på åtgärder som syftar till att EU-medborgare inte ska komma hit är problematiskt ur ett EU-rättsligt och människorättsligt perspektiv, skriver representanter för Civil Rights Defenders.

Huvudbudskapet från minister Åsa Regnér och den nationella samordnaren Martin Valfridsson på DN Debatt (11/9) är att regeringen vill minska antalet utsatta EU-medborgare som vistas i Sverige. Som ett led i det uppmanas vi att inte skänka pengar direkt till människor i akut nöd utan att i stället ge till organisationer som verkar i Rumänien och Bulgarien. Att regeringen lägger tonvikten på åtgärder som syftar till att EU-medborgare inte ska komma hit är problematiskt ur ett EU-rättsligt och människorättsligt perspektiv.

Enligt folkrätten är staten skyldig att respektera och garantera de mänskliga rättigheterna för alla människor som befinner sig på dess territorium. Detta gäller oavsett medborgarskap eller legal status. Att en annan stat systematiskt kränker en viss grupps rättigheter är inte en ursäkt för mottagarländer att undandra sig sitt människorättsansvar. Samma princip som i flyktingrätten gäller alltså när EU-medborgare utnyttjar den fria rörligheten inom unionen: mottagarstaten har ett ansvar för dem när de kommit dit. EU-medlemskapet innebär att Sveriges skyldigheter måste tolkas ur ljuset både av EU-rättsliga principer som den om fri rörlighet och människorättsprinciper som rätten till icke-diskriminering, rätten till skydd mot hatbrott och rätten till en rimlig levnadsstandard.

Regnér och Valfridsson signalerar med sin artikel att de romska utsatta EU-medborgarna inte hör hemma här. De är här ”tillfälligt” och bör åka hem. Men dessa personer är EU-medborgare som har rätt att vara i Sverige och vars rättigheter gäller även här. Regeringen fokuserar på behovet av åtgärder i ursprungsländerna. Visst är det viktigt att påverka Rumänien och Bulgarien. Men den svenska regeringens främsta uppgift måste vara att garantera människor deras rättigheter när de befinner sig i Sverige. Detta innebär till exempel att säkra utsatta EU-medborgares rätt till sjukvård, att möjliggöra integrering på arbetsmarknaden och att stoppa hatbrott och godtyckliga avhysningar.

Situationen med grova hatbrott mot EU-medborgare nämns endast i en bisats i artikeln trots att våld mot utsatta romer har blivit vardag i vårt land. Denna mycket allvarliga människorättskränkning tycks vara en bisak för regeringen. Sammantaget skapar regeringens budskap – att vi ska ”minska antalet”, att vi ska ”hjälpa på plats”, och att hatbrotten ignoreras – en bild av att regeringen inte har för avsikt att ta sitt människorättsansvar i förhållande till denna grupp.

Under hösten släpper Civil Rights Defenders en rapport där vi klargör vilka skyldigheter Sverige har att värna de utsatta EU-medborgarnas rättigheter enligt svensk rätt, EU-rätt och internationella människorättsprinciper. Det är uppenbart att debatten kring utsatta EU-medborgare och regeringens politik på området behöver ett tydligare rättighetsfokus för att Sverige ska leva upp till sina internationella åtaganden.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.