Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Repliker

”Religiösa organisationer måste granska sig själva hårdare”

REPLIK DN DEBATT 29/8. Civilsamhället är, som representanter för elva organisationer skriver i debattartikeln, viktiga för att göra vårt samhälle mer demokratiskt. Och vi håller med om att debatten om religion i samhället ibland är hätsk och okunnig – men samtidigt förekommer det brister och rättmätig kritik av religiösa organisationers verksamhet och demokratisyn, skriver företrädare för Humanisterna.

Organisationer som står på en religiös och etisk grund kan bidra väsentliga till ett demokratiskt samhälle, men för att detta ska bli verklighet måste olika livsåskådningar likabehandlas av staten och organisationernas verksamhet måste inkludera ett kritiskt ifrågasättande av den egna och andras görande och låtande. Lever verksamheten upp till en god demokratisk standard?

I en demokrati är det avgörande att alla ges likvärdiga förutsättningar att påverka samhällsutvecklingen, till exempel genom val av representanter. I en förening innebär det att alla medlemmar behandlas likvärdigt och att de kan påverka föreningens verksamhet genom ett öppet demokratiskt arbete.

I detta hänseende kan samfund som lutar sig på religiös grund ha speciella problem som inte finns i andra organisationer. Ett sådant är när Guds ord står över föreningsdemokratin. I praktiken tar det sig ofta uttryck i formen av att patriarkala företrädare tar sig rätten att tolka Guds ord och där igenom ges ett odemokratiskt inflytande över samfundens verksamhet.

Andra demokratiproblem som i större utsträckning finns i religiösa organisationer är att öppet homosexuella medlemmar diskrimineras och att kvinnor och män inte behandlas jämställt. Det har också förekommit att hatpredikanter bjuds in till arrangemang, personer som rent ut förmedlat kraftigt antidemokratiska idéer.

Civilsamhällets organisationer har mycket att bidra med när det gäller demokrati, men speciellt religiösa organisationer måste börja granska sig själva hårdare. Annars framstår de som en gynnad grupp som i huvudsak bevakar sina egna intressen.

För att civilsamhället ska bidra positivt i mellanvalsdemokratin måste problem som dessa fram i ljuset och kritiseras. Det krävs att organisationerna är öppna för ett kritiskt ifrågasättande av sin egen verksamhet samt att andra organisationer är villiga att påpeka missförhållanden i ett öppet och demokratiskt samtal. En viktig princip för alla oss som strävar efter att både beskydda demokratin men också ser civilsamhällets unika roll i detta arbete måste vara att vi vågar kritisera organisationer vi i andra sammanhang samarbetat med när de inte står upp för de demokratiska principerna fullt ut.

För att civilsamhället ska blir mer demokratiskt behöver staten börja likabehandla olika livsåskådningsorganisationer. Sekulära organisationer, såsom Humanisterna, ges i dag inte samma förutsättningar att verka i civilsamhället som religiösa organisationer, även när de på liknande sätt arbetar med etiska och existentiella frågor. Ett exempel på detta är att Humanisterna inte ges rätt att utse vigselförrättare.

I dagarna går remisstiden ut för utredningen ”Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige”. Förhoppningsvis kommer denna utredning leda till en lagstiftning som ställer högre krav på samfundens demokratisyn och samtidigt likabehandlar religiös och icke-religiösa livsåskådningsorganisationer.

Civilsamhällets organisationer har mycket att bidra med när det gäller demokrati, men speciellt religiösa organisationer måste börja granska sig själva hårdare. Annars framstår de som en gynnad grupp som i huvudsak bevakar sina egna intressen.

DN Debatt.29 augusti 2018

Debattartikel

Företrädare för civilsamhällesorganisationer:
”Civilsamhället måltavla i hätsk och okunnig debatt”

Repliker

Bengt Sahlberg, professor emeritus i kulturgeografi:
”Staten ska inte organisera och finansiera religiösa verksamheter”

Anna Bergström och Ulf Gustafsson, Humanisterna:
”Religiösa organisationer måste granska sig själva hårdare”

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.